Så mycket kostar skatten för flygbolagen

Enligt regeringens beräkningar ska flygskatten ge cirka 1,8 miljarder till statskassan. Räkningen på den föreslagna flygskatten skickas till flygbolagen som själva bestämmer hur den ska betalas. Det är en kostnad på hundratals miljoner som ska hanteras och det är de svenska flygbolagen som får bära merparten av kostnaderna. Det visar en unik sammanställning som Flygtorget gjort. 

Remisstiden för regerings förslag om en flygskatt gick ut den första mars och regeringens utredare läser nu de inkomna kommentarerna. Det är en majoritet, från kommuner till organisationer och framför allt flygbolag, som menar att en skatt är helt fel väg att gå för att minska flygets miljöpåverkan. De kommuner och regioner i landet som lämnat in svar pekar på att tillgängligheten kommer att minska när flygningarna blir färre, alternativt försvinner helt och hållet. 

Om flygskatten blir verklighet skulle det innebära ekonomiska prövningar för flygbolagen. Hur summorna ska finansieras finns det olika förslag på. Dels genom att öka biljettpriser, men konkurrensen tål inte att finansiera hela summorna på detta sätt. SAS och Norwegian kan redan nu beräkna vilka summor som läggs på om en svensk flygskatt blir verklighet, genom att titta på den norska flygskatten och utifrån det beräkna vilka summor som läggs på med en svensk flygskatt. Det handlar om 280 kronor enkel resa, vilket för hårt konkurrensutsatta linjer i vissa fall innebär upp mot halva biljettpriset. Låglinjeskatten, 430 kronor, motsvarar minst 10 procent av biljettpriset på många avgångar.

Det innebär att flygbolagen nu har att hantera summor i storleksordningen nedan och ingen av dem har i dagsläget en färdigställd plan på hur det ska göras:

Sverige:
SAS - 800 miljoner
Norwegian - 400 miljoner
BRA - 200 miljoner
Nextjet - 25 miljoner

Norge:
SAS - 500 miljoner
Norwegian - 850 miljoner


1,8 miljarder kronor är vad regeringen beräknas få in till statskassan. Det är de fyra största flygbolagen som är verksamma i Sverige som kommer att få bära den största delen av kostnaden. Några av de destinationer som nu ligger i farozonen är Kalmar, Visby och Skellefteå. Andra planerade sträckor, till exempel långlinjer från Göteborg, kommer inte att starta.

– Konkret handlar det om att vi får tydliga signaler från flygbolag om att de kan tvingas lägga ned befintliga flyglinjer både i inrikes- och utrikestrafiken. Och det riskerar också att bli väsentligt svårare att locka internationella flygbolag att etablera nya linjer, något vi ju lyckats väldigt bra med de senaste åren, säger Jonas Abrahamsson, VD för Swedavia i en intervju med Dagens Industri.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter