En svensk flygskatt - bra eller dåligt?

ANALYS Den 1 mars i år gick remisstiden ut för att lämna synpunkter på ”en svensk flygskatt”, något som nu utreds av regeringen. Vad skulle en eventuell flygskatt innebära och vad handlar det egentligen om?

En svensk flygskatt – bra eller dåligt?

Den 1 mars i år gick remisstiden ut för att lämna synpunkter på ”en svensk flygskatt”, något som nu utreds av regeringen. Vad skulle en eventuell flygskatt innebära och vad handlar det egentligen om?

Flygskatten har varit på tapeten flera gånger under årens lopp och nu är det dags igen. Regeringen, med Miljöpartiet i spetsen, vill att flyget ska bära sina egna miljökostnader och har därför tagit upp frågan om flygskattens vara eller inte vara.

Utredare har ägnat ett drygt år åt att se på hur en flygskatt skulle kunna utformas. Uppdraget var att svara på frågan ”om en flygskatt införs, hur kan den se ut på bästa sätt för att bidra till att nå miljökvalitetsmålet ’begränsad klimatpåverkan’”. De har alltså inte tagit ställning till om en flygskatt är bra eller inte. De har i sitt arbete tittat på andra länder som har en flygskatt och på hur det fungerar där. Utredningen har även tittat på länder som avstått från flygskatt och analyserat anledningarna till det. Företrädare för flygbranschen har fått säga sitt, även näringslivet, företagen, kommuner, företrädare för glesbygd och många andra har tittat på materialet. För den som är intresserad av att titta på utredningen, så finns den tillgänglig på regeringens hemsida. En gedigen lunta på 249 sidor.

När remisstiden nu gått ut har det inkommit 197 remissyttranden, vilket för en lekman tycks vara många. 156 av yttrandena har tagit ställning till själva frågan om en flygskatt, det vill säga om man tycker det är en bra eller dålig idé. Resterande 41 remissyttranden lämnar synpunkter på upplägget, men säger inget om de tycker att ett införande är bra eller dåligt. Föreningen Svenskt Flyg har gått igenom alla yttranden och konstaterar att 80 procent av de som tagit ställning är negativa till en flygskatt. Många av de som är negativa påpekar det faktum att skatten anses ha en försumbar effekt på klimatet. Till och med utredarna nämner att skatten troligen inte kommer att ha någon större effekt på klimatet och därför inte nå målet med hela idén.

Kommuner, regioner och företag med behov av arbetskraft är oroliga för att införandet av en flygskatt skulle fördyra och försvåra tillgängligheten och konkurrenskraften runt om i landet. Flera av SBTA:s medlemsföretag påpekar hur bostadsbristen i storstadsregionerna lett till win-win lösningar där den anställde till exempel bor på annan ort och reser till och från kontoret när det behövs. Den typen av lösningar skulle bli mindre attraktiva när ytterligare kostnader läggs på resan och därmed anställningen. 

Att det är otroligt viktigt att i större utsträckning ta hänsyn till miljön ifrågasätter ingen. Våra svenska storföretag, myndigheter och de flesta av oss som bor i landet förstår att vi på något sätt måste ställa om. Men det är viktigt att det som görs, gör nytta. Och att det som görs är hållbart. Med hållbart menas att det på ett positivt sätt påverkar miljön, utan att för den skull påverka till exempel sysselsättning eller konkurrenskraft negativt. De investeringar som görs och förordningar som instiftas måste driva mot målet att ”minska miljöpåverkan”. Gör de inte det kommer förtroendet för staten att minska. 

En svensk flygskatt kan, såvitt vi förstår, inte öronmärkas för specifikt miljöarbete. Det vore kanske okej om det var så att intäkterna från en flygskatt oavkortat gick till att ta fram ett effektivt och billigt biobränsle till flyg? Biobränsle finns alltså, men kostar tre till fyra gånger mer än vanligt bränsle. Vem har råd med det? 

Problemet med miljöarbete är också att det inte påverkas av fysiska gränser. En svensk flygskatt försvårar och fördyrar för svenska företag, vilket påverkar deras konkurrenskraft på den globala marknaden. Miljön däremot är gemensam. Föroreningar från hela Europa letar sig upp i svenskt luftrum, precis som vår eventuellt rena luft sprider sig till deras luftrum. Därför menar många att frågan behöver attackeras på en större arena. EU ligger närmast till hands. Att ensidigt införa en skatt i ett land, bidrar inte till ett hållbart samhälle även om det kanske finns ett visst signalvärde i att agera.

Mot bakgrund av det starka motstånd mot flygskatten som finns, både i riksdagen, bland remissinstanserna och hos de myndigheter som yttrat sig behöver regeringen förmodligen baka in flygskatten i den kommande budgeten för att den ska gå igenom. Nu återstår att se om de lyssnat på kritiken, eller om vi senare i år får en svensk flygskatt.



Text: Lotten Fowler, generaldirektör för SBTA*

*SBTA, Swedish Business Travel Association, är en organisation vars mål är att stötta sina medlemmar – köpare och leverantörer – i frågor som rör tjänsteresor och möten. SBTA har i dagsläget över 250 medlemsföretag och är, tillsammans med de övriga nordiska föreningarna, partners i GBTA, Global Business Travel Association. 

Lotten Fowler är generaldirektör för SBTA och kommer under 2017 att vara gästskribent i Affärsresenären. Om du som läsare har några frågor eller synpunkter på ämnen du vill att vi tar upp är du välkommen att kontakta SBTA på info@sbta.se.