Foto: Theresia Köhlin
Foto: Theresia Köhlin

”Idag är jag mer mig själv i mitt ledarskap”

I en öppenhjärtlig intervju med Affärsresenären pratade hon om vabb, politikernas stålbad och att våga var sig själv. Annie Lööf är den hetaste partiledaren just nu – enligt väljarna.

Text: Annelie Englund

Hon är den mest omtyckta partiledaren just nu. Skulle väljarna få bestämma idag är det Annie Lööf som blir Sveriges nästa statsminister. Sifforna kommer från den senaste Ipsos-mätningen och är bara några dagar gammal när vi ses. När jag frågar henne hur hon känner inför att var femte M-väljare hellre ser henne som statsminister än Anna Kinberg Batra svarar hon kolugnt att hon känner sig lugn och hedrad.
– Det är ett stort förtroende för den politik som jag för med mitt parti och jag känner mig väldigt glad och hedrad. Sen ska man komma ihåg att jag inte är här för att driva min politik mot vissa roller, utan för att jag vill förändra. Jag jobbar varje dag för att Centerpartiet och Alliansen ska bli större, vi är i samma lag, Anna Kinberg Batra är min statsministerkandidat och jag har stort förtroende för henne. För mig är frågan ganska okomplicerad, jag tror att alla partiledare är beredda och har det som krävs för att axla rollen som statsminister. Men i det vardagliga så vet vi att det största partiet i ett regeringssamarbete är den som blir statsministerkandidat. För mig ligger fokus på att vårt regeringsalternativ ska vinna i nästa val och växa.

Vi träffas ute på Hotell Skeppsholmen, frukostrusningen har ännu inte lagt sig och Annie får flera i matsalen att slänga lite längre blickar. Hon berättar att det är en vanesak men något hon lägger märke till. Därför kan hon också snabbt avgöra att många av besökarna troligen kommer från andra länder då det är färre som vänder sig om än vanligt. Annie är med sina 34 år en luttrad politiker. I riksdagsvalet 2006 blev hon som 23-åring inkryssad i riksdagen, och var under mandatperioden 2006–2010 Sveriges yngsta riksdagsledamot. När hon klev upp i partitoppen 2011 var hon 27 år och enda kvinnlig partiledare i Alliansen.
– Idag är jag mer mig själv i mitt ledarskap och vågar ta ut svängarna. Granskningen man utsätts för i min position är hård och tuff och det tar ett tag att få förtroende och bli varm i kläderna. Men jag är en fighter som jobbar målmedvetet mot de mål vi har satt upp. Sen är jag ingen robot, vissa saker träffar en rakt i hjärtat.

Annie Lööfs första tid som partiledare och näringsminister i den svenska regeringen 2011 bjöd på en tuff start. Hon beskriver att det var ett par turbulenta år.
– Det är ett stålbad som jag tror att alla politiker mer eller mindre måste ta sig igenom, en brant uppförsbacke. Inte minst också för att jag var ung, kvinna och ny på positionen. Under de här åren hade jag den plan vi lagt upp för Centerpartiet att hålla mig fast vid. Jag kände att jag hade ett starkt mandat i min roll och ett sammansvetsat Centerparti bakom mig, säger hon och fortsätter:
– 2011 var också ett mycket turbulent år på det personliga planet. Jag slutförde mina juriststudier och tog ut min juristexamen dagen innan jag blev presenterad som Centerpartiets nya partiledare. Båda mina svärföräldrar gick bort i cancer det halvåret och jag och min man gifte oss den sommaren, det var ganska mycket på det personliga planet. Mitt i allt detta valde då Maud Olofsson att avgå och frågan kom till mig. Det var en stor ansvarsfull uppgift att efterträda Maud, men jag bestämde mig för att anta utmaningen efter att ha övervägt alternativen. Jag har också stärkts otroligt mycket av de här åren.

Kände du aldrig för att ge upp?
– Nej, jag ger inte upp. Jag arbetar mot de mål jag har satt upp. Såklart var vissa dagar väldigt tuffa. Vissa rubriker träffar, samtidigt behöver man som politisk ledare skaka av sig det där för att kunna fokusera på sin huvudsakliga uppgift. Under de åren så var jag både näringsminister, partiledare och fullt fokuserad på att leverera och hade inte så många stunder att fundera på annat. Sen kom den stora prövningen i valet 2014, i maj under EU-valet gjorde vi vårt bästa EU-val på 19 år. I riksdagsvalet backade vi lite men gjorde ett betydligt bättre val än väntat och var det alliansparti som backade minst. Det gav en grund att stå på och jag tror att det var där det vände. 

Vad gjorde du för förändringar – idag är du enligt undersökningarna en av de mest populära politikerna?
– Jag lärde känna mig själv och mitt ledarskap på ett annat sätt. Det har gjort att vi hela tiden har kunnat flytta fram positionerna. Då pratade vi mest om småföretagande och miljö. Med ökad tilltro kan vi bredda och lyfta fler frågor som trygghet och vård i hela landet. Sen blir man mer varm i kläderna, man blir mer sig själv och vågar ta ut svängarna lite mer – vara mer personlig. I början går man igenom en fas av att inte våga göra fel och då är man mer kontrollerad i sitt ledarskap. Nu har jag varit partiledare i snart sex år och gått igenom ganska mycket av de här motgångarna och det stärker. Man vet var ens gränser går och hur mycket man klarar av. Jag har blivit både stresstålig och stryktålig.

Att Annie har tagit ett kliv och blivit mer personlig i sitt ledarskap syns inte minst i sociala medier där hon är en frekvent användare av Twitter, Facebook och Instagram som hon uppdaterar själv och blandar friskt mellan jobb och privatliv. En typ av kommunikation som hon tror är en viktig kanal för att både visa väljarna vem hon och Centerpartiet är men också för att svetsa samman partiets medlemmar över hela landet.
– Det här är en idéburen organisation till skillnad från ett företag. Vi jobbar för att förändra Sverige i en grön socialliberal riktning. Vi är ungefär 100 heltidspolitiker i Sverige med anställda och förtroendevalda politiker på nationell nivå. De andra 30 000 medlemmarna har det mer som fritidssysselsättning. Det ställer krav på mig som partiledare att ha respekt för det och hitta arbetsformer som gör att man kan vara med och påverka. Därför är jag väldigt aktiv i sociala medier till exempel, det handlar också om att vilja inspirera och få medlemmarna att vilja lite till. Därför är förankringsprocesser viktiga med regionala träffar i både tillfälliga och långsiktiga beslut. Jag reser en till två dagar i veckan för att träffa både verksamheter och lokala centerpartister. Det är minst lika viktigt både i med och motgång.   

Hur kommer det sig att du blev politiker från början?
– Samhällsengagemanget har jag med mig hemifrån, vi har alltid diskuterat mycket vid köksbordet. Både mamma och pappa var aktiva i Centerpartiet under 70-talet men under min uppväxt var ingen det. Jag har vuxit upp i ett samhällsintresserat hem. Mina första engagemang var inte i politiken, utan jag var aktiv i Ungdom mot rasism (UMR) och elevrådet där jag var med för att påverka. Jag ville vara med och ta ansvar. Det var först i slutet av gymnasiet som jag valde att gå med i ett politiskt parti och då gick även min pappa in i politiken igen.  

Annie utbildade sig till jurist i Lund och hade ett sabbatsår efter gymnasiet där hon bland annat jobbade med valet 2002 och åkte runt i länet som ungdomspolitiker och debatterade. Det blev även ett par månader i London.
– Jag kom in i riksdagen 2006, då hade jag läst tre av 4,5 år så under min första mandatperiod läste jag på distans och en termin på Stockholms universitet. Sen blev det lite brådis där under 2011 när Maud avgick, med min examensuppsats, då var jag mitt i den, men hade kommit ganska långt. Jag insåg att om jag inte gör klart den nu och får den opponerad kommer det inte bli av så då gjorde jag det i september 2011. Det var viktigt för mig att få min examen och bli jurist, det var min ungdomsdröm. Politiken har ju kommit sen, säger hon och fortsätter:
– Jag kryssades in tillsammans med fem andra i landet och väl där fick jag upp ögonen för påverkan och Maud gav mig en väldigt bra plattform för att utveckla mitt ledarskap. Sen har jag haft väldigt stor nytta av min utbildning, bland annat i konstitutionsutskottet och i tunga statliga utredningar men även efter valet 2010 när jag satt i finansutskottet som Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson. För mig har det varit viktigt att ha min civila identitet som är jurist. Det är något att falla tillbaka på och något jag också är väldigt stolt över att ha i bagaget.

Du har gjort en lång politisk resa även fast du inte är så gammal. Om du ser tillbaka hade du velat ha fem år extra i bagaget?
– Jag lever i nuet och man ska ta tillvara på de möjligheter som kommer, sen har jag alltid känt starkt stöd hemifrån. Det är ju inte alla som kanske får den supporten när man ringer hem från juridikstudierna i Lund och säger att man ska kampanja till riksdagen. Jag tror mycket på att var sak har sin tid och att man ska ta tillvara på de möjligheter som ges. Jag tog ett ansvar väldigt tidigt. Jag blev Dag Hammarskjöld-stipendiat efter studenten och var ett par veckor på FN:s högkvarter i New York där jag lärde mig väldigt mycket. Jag fick det för mitt engagemang i nationella freds- och miljöfrågor – det gav den 19-åriga Annie en kick. Det har hänt mycket på de här femton åren och det är en väldigt bra plattform framåt.

Det är ett år kvar till valet, hur känns det – är det nedräkning?
– Ibland känns det som den förra valrörelsen aldrig tog slut för att det har varit så intensivt – och desto mer intensivt kommer det att bli. Jag ser väldigt mycket fram emot valrörelsen, dels för att jag drivs av att Sverige ska få en ny regering och dels för att det finns ett så sprudlande engagemang i Centerrörelsen. Vi antog vår valstrategi i höstas, två år före valet, vilket jag tror att vi var första parti att göra. Det är en del av mitt ledarskap att ha en plan och att fatta tidiga beslut som gör att man kan få med sig en organisation. Så planeringen runt om i landet är i full gång. Sen tror jag att vi kommer att ha en väldigt spännande valdebatt på nationell nivå. Det är många viktiga frågor som kommer upp, både sjukvård och trygghet, som efter terrordådet på Drottninggatan har blivit viktigare frågor, säger hon och fortsätter:
– Sen hoppas jag att jobb, företagande och Sveriges ekonomi kommer högre upp på dagordningen, det är grunden för att bygga ett starkare Sverige tillsammans. Utan det kommer vi inte ha resurser för att investera i välfärden. Det ser jag som min politiska uppgift, att förklara sambandet mellan en stabil ekonomi och jobb med att ha en bra välfärd i hela landet. Att se den cirkel som finns. Men valets viktigaste fråga kommer nog att handla om klyvningen av Sverige. Dels mellan stad och land men även mellan dem som jobbar och är arbetslösa. I den berättelsen kommer integration att vara en viktig fråga samt jämlik och nära vård oavsett var man bor.

Tror du att Bromma flygplats blir en valfråga även 2018?
– Jag hoppas inte det, säger Annie och skrattar. Centerpartiet kommer ta strid för att Bromma flygplats ska vara kvar. Det är en väldigt viktig fråga ur ett regionalt perspektiv, det är navet för att kunna åka till stora delar av vårt avlånga land. Sen har det blivit en landsbygdsfråga. Blir det en fråga så har Centerpartiet en tydlig uppfattning om att behålla Bromma.

Centerpartiets gamla bondepartistämpel, är den positiv eller negativ för partiet idag?
– Positiv skulle jag säga, jag är väldigt stolt över den 100-åriga historia som vi har. Vi bildades av självägande bönder och småföretagare, som stod upp mot centralmakten och som verkade för eget självbestämmande och rättvisa. Den kampen som var för 100 år sedan för vi även idag i modern tappning – de grundläggande värderingarna är desamma. 

Vi kommer in på motivationsfaktorer och Annie berättar att förändring och att se resultat av sitt och partiets arbete är en viktig del och en av de starkaste drivkrafterna. Att tro på något och att också omsätta det i konkret politik som får betydelse i människors vardag. Även mammarollen har gett Annie en extra drivkraft.
– En väldigt stark drivkraft att lämna över ett bättre samhälle till Ester. Det låter klyschigt men man blir nog lite klyschig när man blir förälder. Jag vill inte att kampen om jämställdhet ens ska vara en fråga när hon är i min ålder – det ska vara självklart.

Har du fått några nya värderingar sedan du blev förälder?
– Det här skulle jag kunna prata om i en timme. Som politiker har jag samma värderingar, men jag har fått uppleva en del av det svenska välfärdssamhället som jag inte fått uppleva innan. Förlossningsvården, BVC, förskolan och alla de medarbetare som man träffat. Det gör att jag blir både stolt och tacksam över det svenska samhället. Den insikten och att personligen också få vara med om den har breddat mitt perspektiv. Sen har jag nog blivit mer effektiv. Man har en full kalender där det ska in vabbning, hämtning och lämning till exempel. Man kan ha många bollar i luften.

Kan du vabba?
– Ja, jag har ställt in resor och liknande för vabb med kort varsel. Det är något jag vill göra för att visa att jag är partiledare men också mamma. Jag var föräldraledig också formellt. Sen kan jag inte vabba från en partiledardebatt i Agenda eller när det är något större, men då är vi två.

Hur varvar du ner?
– Avkoppling och reflektion är jätteviktigt i mitt arbete – träning och att vara med familjen. Att gå till lekparken är kanske den bästa, då måste man trycka på en off-knapp och vara i stunden. För några år sedan tog jag grönt kort i golf, sen hinner jag aldrig spela, men min man spelar mycket och någon gång när jag har mer tid hoppas jag att vi ska kunna spela mer tillsammans. I vissa stunder är det väldigt intensivt och då blir det svårare, men de där stunderna och att träna två till tre gånger i veckan är jätteviktigt.

Hur håller du koll på allt?
– Jag tror att juridiken och universitetsstudierna har hjälpt mig väldigt mycket. Det har byggt upp en förmåga att sortera och läsa in extremt mycket material och sålla. Sen har jag med många års erfarenhet byggt upp en stor kunskapsbank. Ibland blir det fel men jag tror att det ligger ett genuint intresse och nyfikenhet bakom det. Men sen ska man vara ärlig och säga att vissa saker lär man sig för ett visst tillfälle. Och återigen så ska jag säga att mitt ledarskap bygger på ett lagarbete. Jag har otroligt duktiga medarbetare och det underlag som jag får tilldelat ligger det veckor bakom där de i sin tur har komprimerat och samlat.

Hur länge blir du kvar som centerns partiledare?
– Det bestämmer medlemmarna – det är ett förtroendeuppdrag. När det saknas ska jag söka mig vidare. Men jag hoppas att få ha förtroendet många år till för det finns så mycket jag vill uträtta både för Centerpartiet och för Sverige. 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Foto: Centerpartiet
Foto: Centerpartiet

annie lööf

Ålder: 34.
Familj: Gift med Carl-Johan och dottern Ester.
Bor: Stockholm.
Aktuell: Partiledare för Centerpartiet.
Med på resan: Mobilen, där finns Facetime så att jag kan ringa min dotter och kalendern där allt finns. Sen har jag alltid med mig joggingskorna, jag försöker se den stad jag befinner mig i med joggingskorna på.
Favoritpolitiker: Historiskt tycker jag Torbjörn Fälldin är en person att inspireras av. En jordnära politiker som pratade så att folk förstod. Även Barack Obama som står för ett framtidsinriktat ledarskap med optimism och en vision. Två helt olika politiker men som i kombination är väldigt inspirerande.

Foto: Centerpartiet
Foto: Centerpartiet

Annie Lööf om:

Att hitta balansen…
Precis som alla andra upplever jag den här otillräckligheten emellanåt. Det är mycket resor, inläsning och ojämna arbetstider, men med mycket långsiktig framförhållning. Jag planerar redan för nästa år, men med bra samarbete med min man och duktiga medarbetare så går det. Vissa dagar i veckan är jag svår att nå mellan klockan 16– 19 för då ligger fokus på Ester och sen är jag nåbar igen. Sen finns det dagar när sammanbrottet är nära men så tror jag att det är för många småbarnsföräldrar. Det är så viktigt att hitta stunder att ta igen sig. Ibland har man kanske bara tre timmars sömn i bagaget och ska leverera en hel dag, det är tufft. Man blir mer effektiv under delar av dagen, som den där sista timmen innan jag somnar då hela huset sover och jag läser morgontidningarna som kommer ut på kvällen, då har jag en bra grund när jag vaknar sen. 

Relationen till sociala medier…
Det är en naturlig del av mitt liv. Jag tror att jag var den första riksdagsledamoten på Twitter, 2008. Jag hanterar Twitter, Facebook och Instagram själv. Just för att jag tror att många uppskattar den direkta och personliga relationen. Man vet att jag svarar i mina sociala medier-kanaler. Sen ser jag det som ett viktigt verktyg att beskriva min vardag. Jag blandar ju personligt med jobb, att folk ska få se lite bakom kulisserna vad jag gör. Samtidigt så är det väl det som förändrats mest under min tid som aktiv politiker sen 2006. Den hårda tonen, hatet och hånandet av människor bakom sådana här trollkonton har verkligen ökat. Där finns det faktiskt gånger som jag funderat på om jag ska finnas kvar på till exempel Twitter. Jag har bestämt mig för att göra det. Sen ska man inte glömma att jag på Instagram till exempel har fantastiska diskussioner med människor från hela Sverige. Där får jag också mycket input, som nu när jag har besökt och skrivit mycket om sjukvården. Det ger mig jättemycket, sen kanske vi inte håller med varandra alla gånger.

Få unga att intressera sig för politik…
Genom att lyssna på dem, det finns otroligt mycket kunskap som man får ta del av när man är ute och träffar gymnasieelever. Att bara få stå tyst i ett klassrum är fantastiskt, dem ställer så mycket initierade frågor. Att inte komma ut och tala om hur det är utan att lyssna och uppmuntra engagemang. Att uppmuntra unga att tro på sig själva och de frågor dem brinner för istället för att få dem att rösta på ett visst parti. Demokratin är idag ganska utsatt, det finns länder i vår närhet där man drar in på pressfrihet och ifrågasätter valresultatet och mycket hot mot förtroendevalda politiker. Och allt det är grundpelare i demokratin. Vi måste prata mer om hur vi ska försvara och utveckla demokratin. Vi är inne i en ganska sorglig utveckling där man ifrågasätter fakta och demokratins grunder som till exempel press- och yttrandefrihet.