Skärmavbild 2017-01-17 kl. 18.18.54

NAFTA - PÅ VÄG ATT SPRICKA?

Det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) som varit en slagpåse för president Donald Trump tycktes gå mot en total kollaps då förhandlare från USA, Mexiko och Kanada samlades för en femte förhandlingsrunda i mitten av november. Men ett nytt dramatiskt utspel av Mexikos utrikesminister Luis Videgaray kan möjligen få amerikanerna att tänka om.

TEXT: HARALD MÖLLERSTRÖM

Flera frihandelsvänliga republikaner i den amerikanska kongressen har uttryckt sin oro för de ekonomiska konsekvenser som skulle bli följden i form av förlorade jobb i USA. När förhandlarna återupptog förhandlingsrundan i Mexico City den 17 november kom w, som är en av de mest inflytelserika ministrarna i president Enrique Peña Nietos regering, med ett utspel som kan ställa till problem för USA. Slutförhandlingarna skulle enligt planerna ske någon gång under det första kvartalet 2018, men vad som händer härnäst är nu oklart. Företrädare för USA, Kanada och Mexiko förutspådde tidigare i år att förhandlingarna om frihandelsavtalet skulle utsträckas till nästa år på grund av den tid det skulle ta att skriva om avtalet från 1994. Videgaray varnade då för att samarbetet mellan USA och Mexiko när det gäller säkerhet och invandring, riskerar att bli allvarligt lidande i händelse av att Donald Trump skjuter Nafta i sank.

Fram till helt nyligen hade Mexiko bara insinuerat att säkerhetssamarbetet var på bordet. Det är nog enligt politiska bedömare dags för USA att ta varningen på allvar nu när valkampanjen inleds i Mexiko med tanke på att misstron bland den mexikanska befolkningen mot USA ökat från 31 procent tre månader innan Trump vann presidentvalet till 84 procent i oktober, enligt opinionsinstitutet Americas Barometer. Och detta talar för att den nationalistiske presidentkandidaten Andrés Manuel López Obrador, kommer att göra bra ifrån sig. Många analytiker befar nu att Trumps förklenande språk om Mexiko och USA:s inställning till handel, invandring och muren hotar de ekonomiska och politiska förbindelserna. ”Den tredje pelaren i våra relationer – våra bilaterala försvars – och säkerhetsavtal utsätts nu för hårda påfrestningar. En försämring av försvarssamarbetet hotar stabiliteten och säkerheten i vår del av världen från olaglig handel, mänskliga kriser orsakade av invandring och en fortsatt våldspiral”, säger Videgaray.

”Det här är olyckligt med tanke på det utmärkta försvarssamarbete vi hade med USA före Trumps tillträde. Det underlättades av Mexikos beredvillighet att ta på sig ett större ansvar av säkerhetsarbetet, inte bara den i västra hemisfären utan även globalt. Genom detta agerande riskerar också samarbetet mellan USA och Mexiko när det gäller narkotikasmugglingen att drabbas och det gäller i synnerhet missbruket av opioider i USA som föranlett Trump att utlysa ett nationellt medicinskt nödläge.
Drygt 90 procent av det heroin som kommer in i USA skeppas antingen dit via Mexiko eller produceras där och Mexiko är en viktig transitpunkt för det syntetiska medlet fentanyl.

I Mexiko har militären ansvar för bekämpningen av narkotikasmugglingen, vilket omfattar bekämpningen av kartellerna och utrotningen av opiumodlingarna. ”Vi hoppas att Trump förstår att det är mycket som står på spel. Även om det vore önskvärt att vi fick ned överskottet i handeln på 63 miljarder dollar, är det inte värt att riskera allt det samarbete som bidrar till USA:s säkerhet” säger Videgaray vidare.
De flesta invandrare som korsar vår södra gräns är enligt Videgaray inte från Mexiko utan från länder i den så kallade Norra triangeln, det vill säga El Salvador, Guatemala och Honduras.
Om Nafta spricker skulle det innebära ett hårt slag för alla tre länderna. Den senaste utredningen, som gjorts av det amerikanska konsultbolaget Impactecon, gör gällande att USA skulle förlora 256 000 jobb om man drog sig ur Nafta och det skulle framför allt slå mot låglönesektorn. Mexiko skulle samtidigt förlora 951 000 jobb och Kanada 125 000 enligt rapporten.
Många företag i Mexiko verkar redan vara i planeringsstadiet för ett liv utan Nafta. Mexikos ambassadör i Kina, Jorge Guajardo, sade att han nyligen hade träffat en grupp mexikanska företagsledare och att de uttryckt tvivel på att Nafta alls hade någon framtid. Trumps uttalanden och hot när det gäller Nafta har enligt vissa bedömare gjort många länder tveksamma till att inleda några samtal om handel med USA. I samband med detta sade finländske EU-kommissionären Jyrki Katainen, att USA:s inställning i handelsfrågor tidigare hade gynnat Europa. För omkring åtta, nio månader sedan hade andra länder börjat ta kontakt med EU:s ledare och uppmanat dem att påskynda sina handelsförhandlingar.
“Man kan inte uppnå bilaterala avtal om det bara handlar om fördelar för ett land”, sade Katainen.
Donald Trump betecknade redan från start Nafta som ”det värsta handelsavtal som USA över huvud taget undertecknat”. Inom kort kommer det också att visa sig vad han planerar att göra åt det. Han har tre val; att riva upp avtalet i sin helhet, att förmå USA:s partners Mexiko och Kanada att göra eftergifter till USA:s förmån eller att kräva en omförhandling som gynnar alla tre länderna. Processen att göra omfattande förändringar av Nafta har i för sig redan påbörjats. Den tredje februari 2017, inledde den mexikanska regeringen konsultationer med det inhemska näringslivet om vilken förhandlingsposition man skulle inta. Det här skulle enligt planerna ta tre månader men det sprack.

Den amerikanska delegationen leds av Wilbur Ross, som i slutet av februari godkändes av senaten som ny handelsminister
Nafta är enligt många bedömare inte alls det misslyckande som Trump har velat göra gällande. Handeln mellan de tre länderna har mer än tredubblats sedan handelsavtalet undertecknades 1994. Och det innebär att 14 procent av världshandeln sker i enlighet med dess regler. Försörjningskedjorna på bägge sidor av gränsen har gjort de amerikanska företagen mer konkurrenskraftiga och de jobb inom tillverkningsindustrierna som har skapats i Mexiko har bromsat invandringen av mexikaner till USA.

Alla tre regeringarna är överens om att avtalet skulle kunnat fungera bättre.
”Alla avtal kan förbättras” sade David MacNaughton, Kanadas USAambassadör, dagen efter det att Trump hade vunnit det amerikanska presidentvalet. Avtalet kan enligt honom moderniseras på sätt som kan gynna USA.
Men en normal omförhandling under Trump torde inte vara möjlig. Han har saboterat USA:s relationer med Mexiko genom att förolämpa invandrare och kräver att Mexiko betalar för en gränsmur mellan USA och Mexiko. Han har hotat att höja skatten på bilar tillverkade i Mexiko med 35 procent vilket skulle bryta mot Nafta men även världshandelsorganisationens WTO:s regelverk. Och dessutom skulle ingen omförhandling av Nafta ge det som Trump eftersträvat mest, nämligen en mängd fler arbetstillfällen i fabrikerna och en dramatisk minskning av underskottet i handelsbalansen med Mexiko.
Det ligger i dagsläget på i runt tal 63 miljarder dollar. Ross språk är däremot mindre alarmerande än det som hans boss använder sig av. Men han kanske inte åstadkommer mer än att han sätter ett vänligare ansikte på Trumps protektionism.

Miljardären Ross, som gjorde sin förmögenhet på gammaldags teknologi och hade stor glädje av den amerikanska protektionismen, är inte heller någon vän av frihandel.
Under några veckor nyligen i november, har Trumps regering drabbat samman med det amerikanska näringslivet som på det stora hela stödjer Nafta. Samtidigt har Trump hotat att dra sig ur avtalet som han betecknat som ”det värsta handelsavtal USA över huvud taget undertecknat”.
”Jag råkar anse att Nafta måste upplösas om det ska bli något bra av det här. Annars kan jag inte förhandla fram ett bra avtal”, sade han i en intervju för Forbes som publicerades i mitten av oktober.
Ett sammanbrott av avtalet, som undertecknades 1994, skulle sända chockvågor över hela världsekonomin och allvarligt skada inte bara länder som Mexiko, Kanada och USA utan också skada industrier från tillverkning till jordbruk och energi. Det skulle vidare dämpa den ekonomiska tillväxten och öka arbetslösheten.
Och det skulle också få långtgående politiska konsekvenser från det mexikanska parlamentsvalet i juli 2018 till Trumps egen återvalskampanj. Den viktigaste punkten på Trumps önskelista efter valsegern var att ”upplösa” frihandelsavtalet. Han hävdar att Nafta bidragit till att många jobb inom tillverkningsindustrin gått förlorade i delstaterna i nordöstra USA – stater som bidrog till att ge honom segern i presidentvalet.

Men Mexiko sitter inte stillatigande, man har redan börjat kasta blickarna österut samtidigt som kineserna börjat se sig om efter nya handelspartner i Latinamerika. I en intervju för World Policy Review gjorde chefredaktören för den hemsida som ges ut av Americas Society/Council of the Americas, Carin Zissis följande kommentar hur ett eventuellt slut på Nafta och President Donald Trumps agerande skulle påverka Mexikos förbindelser med Kina;
”Om man ser tillbaka på relationerna mellan Kina och Mexiko i modern tid har de två länderna varit konkurrenter, i synnerhet när det handlar om handel. År 2001 när Kina ansökte om att få bli medlem av Världshandelsorganisationen WTO där man behövde alla rösterna för medlemskap var Mexiko det sista hindret. I september det året utarbetade Kina och Mexiko ett bilateralt avtal som banade väg för Peking att bli medlem av WTO. Det största skälet för Mexiko att inte släppa in Kina i WTO var att de två nationerna var konkurrerande exportländer. Det finns bevis för att den mexikanska oron var välgrundad. På de 16 år som gått har sedan Kina kom med i WTO har landet gått förbi Mexiko som USA:s näst störste handelspartner. Samtidigt har Mexiko utvecklat ett enormt handelsunderskott i handel med Kina på 65 miljarder dollar 2015, men bara fått en bråkdel av Kinas direkta utländska investeringar.

Men nu har de något gemensamt. Bägge angrips av Trumps regering för sina handelsöverskott i relationer med USA och del i Trumps ”America First”-politik.
Men redan innan Trump började kritisera sin granne i söder hade Mexiko börjat studera alternativa marknader, däribland att stärka sina handelsförbindelser med Kina.

Den Mexikanske presidenten Enrique Pena Nietos besök i Kina i september var hans fjärde som president och totalt sjunde möte med Kinas president Xi Jinping.
Zissis sade vidare att Mexiko har en hel del att erbjuda Kina. Bland annat har de kinesiska lönekostnaderna stigit så mycket på senare år att de gått förbi de mexikanska.
Och nu senast i mitten av november träffade Mexikos utrikesminister Luis Videgaray sin ryska motsvarighet Sergej Lavrov i Moskva för att visa att man är beredda att ha ett handelsutbyte med andra länder än USA. Han sade att besöket i Moskva syftade till att skicka ett budskap till Washington om att ”vi inte är beroende av USA”.

Även om NAFTA går i stöpet så kommer handeln mellan USA och Mexiko att regleras av WTO:s regel mest gynnad nation, vilket innebär relativt låga tullar såvida inte USA beslutar sig för att ensidigt höja dem. Men om USA gör det kan Mexiko mycket väl vända sig till Kina för att köpa en del produkter som man i dagsläget köper från USA.
Mexiko har enligt Zissis i allt högre grad riktat sina blickar mot Stilla havet för att söka fler och olika handelspartners och skälet framgår klart. Under 2016 gick 81 procent av landets export till USA, en nedgång från 89 procent år 2000, men det visar ändå att Mexiko har en hel del arbete att göra för att minska sitt beroende av USA i händelse av att det inte blir något mer med Nafta.
Av det skälet bildade Mexiko tillsammans med Chile, Colombia och Peru den ekonomiska handelsorganisationen Pacific Alliance 2011. De fyra länderna svarar för 39 procent av Latinamerikas BNP och målsättningen med det hela var att skapa ett latinamerikanskt block i handeln med de asiatiska marknaderna. Vid ett möte i september med de andra ledarna från Pacific Alliance sade Chiles president Michelle Bachelet, att hon tror att de återstående medlemsländerna i Trans-Pacific Partnership kan gå vidare och därmed rädda TPP, trots regeringen Trumps beslut att lämna handelsorganisationen. 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Kort om nafta

Vad är NAFTA?
Svar: Det är ett frihandelsavtal mellan USA, Kanada och Mexiko som trädde i kraft 1994 under president Bill Clinton men grunden till själva avtalet lades redan under president Ronald Reagans styre1987. Nafta eliminerade praktiskt taget alla tullar mellan de tre staterna. Idag går varor till ett värde av 1,4 miljarder dollar dagligen över gränsen mellan USA och Mexiko. Nafta gör det också lättare för företag att flytta verksamheter från USA till Mexiko.

Kan Trump riva upp Nafta utan att tillfråga kongressen?
Svar: Presidenten har befogenhet att göra det enligt avtalstexten. Han informerade i god tid Kanada och Mexiko om att detta har varit hans mål.

Har USA förlorat några jobb på grund av Nafta?
Svar: Ja det har man. Men det är inte ett entydigt svar eftersom det finns miljontals jobb i USA som hänger ihop med Nafta. The Economic Policy Institute har gjort en uppskattning och enligt denna gick 800 000 jobb förlorade till Mexiko under åren 1997–2013. Men en rapport som gjorts av de bägge partierna i kongressen och som offentliggjordes 2015 visade att Nafta inte lett till att så många jobb gått förlorade som kritikerna hävdat. Och det finns analyser som visar många jobb går förlorade då deras jobb övertagits av robotar och automatisering än vad som gått förlorade till Mexiko. Men den amerikanska handelskammaren säger att omkring 6 miljoner jobb i USA är beroende av handeln med Mexiko.

Vem har mest glädje av NAFTA?
Svar: biltillverkarna, är de som tjänar mest eftersom de vinner på de låga lönerna i Mexiko. Ford och GM har omfattande verksamhet i Mexiko men bägge har betydligt fler anställda i USA än i Mexiko. Trump har utsatt Ford för hård kritik för att man kommer att flytta en del av sin tillverkning från Michigan till Mexiko och Ford har betonat att inga anställda vid fabriken i Michigan måste sägas upp eftersom man ska tillverka helt andra modeller i Mexiko. Eftersom nästan all produktion är billigare i Mexiko kan USA glädja sig åt billig import av mat, kläder, bilar och elektronik. Handeln mellan de tre länderna har ökat betydligt på senare år i synnerhet handeln mellan USA och Mexiko. Den amerikanska exporten till Mexiko ökade med nästan 470 procent jämfört med 1993, året innan Nafta kom till.

Skulle USA få tillbaka några jobb om man rev upp Nafta?
Svar: Det är osannolikt. När kostnaderna stiger i ett land som skulle hända med Mexiko och man rev upp Nafta. Bolagen skulle då flytta sin verksamhet till ett annat land med låga löner i Latinamerika eller till något land i Asien. Att riva upp Nafta skulle däremot sannolikt kosta många amerikanska jobb, - de miljontals som hänger samman med frihandeln med Mexiko.

Kanada är en svårare nöt att knäcka när det handlar om Nafta. Det finns betydligt fler Nafta-tvister än USA och Mexiko och på senare år har det varit fler tvister med grannen i norr än grannen i söder. De amerikanska kraven som stött på störst motstånd rör bland annat fordonsindustrin och mjölkprodukter. Även förslagen kring tillgången till offentliga upphandlingar och avtalets tvistlösningsmekanism har ställt till problem, enligt nyhetsbyrån Reuters.

I mitten av november surnade stämningen mellan de tre länderna tydligt efter att USA föreslagit något som kallas en "solnedgångsklausul", helt enkelt en skrivelse som ger det nya handelsavtalet en livslängd på fem år. Handeln inom ramen för avtalet uppgår till drygt 1,200 miljarder dollar eller motsvarande 9,789 miljarder kronor årligen. Det är fyra gånger så mycket som innan Nafta-avtalet infördes för 23 år sedan.