Praktiska laståsnor

Den som ofta tar med last på sina affärsresor kan behöva en rejäl kombi. En sådan har samma kupéutrymmen som motsvarande sedan- eller halvkombimodell. Men skuffen är större och kan också varieras med ett eller två nedfällda ryggstöd bak. 

Text Tege Tornvall

Vi jämför här 32 olika kombibilar från 19 olika märken från små till stora. De skall inte förväxlas med SUV:ar med hög markfrigång eller med höghusbilar med mer höjd inne i kupén. Kombibilar är som vanliga bilar men med längre tak och större skuff.

Det ger flera praktiska fördelar:

• Stor baklucka/dörr med (oftast) ståhöjd under och låg lasttröskel
• Ganska stort lastrum med baksätenas ryggar uppfällda
• Klart större lastrum på längden med nedfällda bakryggar
• (Nästan) plant lastgolv
• Ofta extra lastfack under golvet
• Ofta lucka genom ryggstöd bak för långa föremål
• Oftast praktiska fästanordningar för lösa saker
• Oftast vettigt insynsskydd
• Lasthöjd upp till taket.

Men de har också nackdelar:

• Moderna bilars sluttande sidor och bakdel minskar utrymmet på höjden
• Svårt att nå långt in i lastrummet
• Ofta trångt mellan hjulhusen
• Hög last måste säkras mot att flyga framåt
• Bilen är oftast längre och mer platskrävande 
• Utan last: ofta stötig fjädring 
• Med tung last: ofta för mjuk fjädring….
• …. och osäkra väjningsegenskaper.

I vardagen överväger dock oftast fördelarna. Därför är nio av tio sålda nya mellanklassare kombibilar. Men det är skillnad mellan olika kombibilar. Utrymmet utnyttjas ibland bättre i mellanstora kombibilar än i stora.  

Några kombibilar är lyxigare än andra, särskilt från premiummärkena Audi, BMW, Mercedes och numera även Volvo. De prioriterar komfort framför utrymmen men är för den skull inte trånga och kompenserar det med praktiska detaljer. Det har sitt pris i reda pengar.

Även om stora kombibilar är rymligare i kupén, kan de ha mindre bagagerum än sina ett nummer mindre syskon. De är bekvämare – men totalt inte mycket rymligare. De tar mer plats att parkera och manövrera i närtrafik, kostar mer att köpa och har högre ägar- och driftskostnader. 

Listans kombibilar finns med olika bensin- och dieselmotorer, några även som laddhybrider med statlig bonus på inköpspriset, lägre skatt och lägre förmånsvärde som förmånsbil. Men denna artikel gäller främst deras bruks- och lastegenskaper. 

För närvarande fokuserar biltillverkarna på bränsleförbrukningen, omräknad till utsläpp av koldioxid till atmosfären. All förbränning av kolhaltiga bränslen genererar vattenånga, koldioxid och andra ämnen beroende på bränslets sammansättning. Dess energibärare är kol. Ju högre andel kol, desto mer energi. Ju effektivare förbränning, desto större andel koldioxid efteråt.

Mycket låg förbrukning gör avgasreningen mindre effektiv så att mer kväveoxider och andra skadliga restprodukter kommer ut. Det är vad som hände i den så kallade dieselskandalen. Det finns effektiv rening, men den är för dyr för mindre bilar med pressad prisram.

Med turbo och bränsleinsprutning under högt tryck närmar sig bensinmotorer dieselmotorers högre verkningsgrad. Nu ger båda motortyperna sin bästa dragkraft (vridmomentet) vid låga, nerv- och bränsleskonande varvtal. Det ger ett avspänt körsätt med lägre förbrukning än tidigare – mycket passande just för kombibilar.

Utan tyngande 4-hjulsdrift är sådana lättare än SUV:ar och har också lägre luftmotstånd tack vare lägre (normal) markfrigång och mindre frontyta. 

Trots sin iver att minska förbrukningen tycks biltillverkarna dock ha glömt att bästa sättet att sänka förbrukningen är att göra bilarna lättare. Med all respekt för Volvos snabba uppryckning är alla deras bilar för stora och 200-400 kg för tunga jämfört med många konkurrenter. Illa!

Baspriset är enklaste versionen med minsta motorn. Dyrare versioner med tillval kan kosta minst 50-100.000 kronor mer.