Skärmavbild 2017-01-17 kl. 18.18.54

Indien+kina

Det historiska mötet mellan Sydkorea och Nordkorea i slutet av april väckte störst uppmärksamhet i världen och överskuggade till och med ett annat viktigt möte mellan som inleddes samma dag mellan två asiatiska stormakter med en laddad historia.

Text: Harald Möllerström

Det två dagar långa toppmötet var noggrant koreograferat för att visa omvärlden hur bra deras relationer fungerar. Men det var också ett bevis på en beslutsamhet och flexibilitet i Indiens politik gentemot Kina.
I och med att Indiens premiärminister Narendra Modi redan har inbjudit Kinas president Xi Jinping till ett möte 2019 så torde toppmötet i den kinesiska staden Wuhan troligen följas av flera toppmöten årligen eller varje halvår. Kinesiska och indiska ledare träffas redan årligen vid BRIC-ländernas årliga sammankomst och toppmötena vid Shanghai Cooperation Organisation förutom andra toppmöten som G20-mötet. Indiens främsta diplomater tjänstgör numer först på posten som ambassadör i Peking innan de avancerar till posten som utrikesminister och senare möjligen också till posten som nationell säkerhetsrådgivare.  
Mötet, som betecknades som ett ”informellt toppmöte” mellan Modi och Xi i staden Wuhan var en välkommen utveckling i deras ansträngda relationer som hade avslöjat både inrikespolitiska och utrikespolitiska prioriteringar som håller på att förändra läget i regionen Asien-Stilla havet. Modis besök sågs av vissa bedömare som ett försök att återställa relationerna mellan de två asiatiska stormakterna. Även om toppmötet inte ledde till mycket som skulle kunna justera relationerna längs de strategiska förkastningslinjerna mellan Kina och Indien, ansåg politiska bedömare att det i alla fall tycks ha sänkt temperaturen och skapat ett utrymme för att förbättra relationerna efter de tumultartade händelserna under 2017 då Indien och Kina drabbade samman i deras värsta gränskonfrontation på decennier. 
Deras sammanstötning i den isolerade regionen Doklam i Himalaya var första gången som Indien konfronterade Kina med anledning av en gränskonflikt som utlösts av tredje part där Indien gjorde gällande att man hade tagit Bhutans parti i deras konflikt med Kina.
Även om konfrontationen inte ledde till någon upptrappning enades de två länderna om att dra tillbaka sina styrkor. Men Indien hade enligt politiska experter visat att relationerna mellan Indien och Kina utan tvekan gått in i en mer laddad fas där Indien var berett möta kinesiska aktioner i närområdet och i och runt Indiska oceanen.
Det var dock enligt samma bedömare anmärkningsvärt att Xi och Modi mindre än ett år senare lovsjöng varandras land och beslutsamhet att samarbeta för att ”spela en positiv roll för fred, stabilitet och ekonomisk blomstring i världen” som Modi uttryckte det i sitt översvallande tal i Wuhan. Indien och Kina har visat att de har förmåga att på diplomatisk och politisk väg hantera kriser, undvika konflikter och rätta till förbindelser trots antagonistiska stämningar på hemmaplan. 
Helomvändningen föregicks av månader av diplomati. Trots konflikten vid Doklam strax före Modis besök i Kina i höstas för toppmötet för BRICS-länderna, fortsatte de bägge staterna att koncentrera militära krafter nära det omtvistade bergspasset. 

1949 undertecknade Bhutan ett avtal med Indien enligt vilket de skulle få hjälp av Indien med att sköta sina utrikes och försvarsfrågor. Detta ersattes 2007 av den så kallade Vänskapspakten med Indien som gjorde att Indien fick ett betydligt större inflytande över Bhutans utrikespolitik. Bhutan var dessutom ett av de första länderna som erkände Indiens självständighet 1947 och de bägge ländernas har sedan dess haft nära relationer. 
Konflikten i Doklam har sin upprinnelse i ett vägbygge som kineserna inlett nära ett område som heter Donglang och som både Kina och Bhutan gör anspråk på. 
Att upprätthålla regelbundna diplomatiska relationer var viktigare och ledde slutligen till mötet i Wuhan.  Indiens utrikesminister besökte Kina i februari och senare i april träffades även de båda ländernas utrikes och försvarsministrar. Det förekom då även ett möte mellan de bägge ländernas rådgivare i säkerhetsfrågor. Detta mönster med täta besök på hög nivå har varit karaktäristiskt för eran med Modi och Xi där de två oftast träffats på tu man hand. Hittills har de träffats 13 gånger på tre år. Modi träffade senast Zi igen i juni vid toppmötet för Shanghai Cooperation Organization i Qingdao.

Bortsett från detta har både kineser och indier lagt ner mycken möda på att undvika ämnen eller något som skulle kunna uppfattas som kritik av den andra sidan. I mars uppmanade exempelvis den indiska regeringen sina högre ämbetsmän att inte delta i några evenemang som på något sätt hedrade Dalai Lamas 60 år i exil i Indien för att inte stöta sig med de kinesiska myndigheterna. Peking har å andra sidan lagt fram förslag i försoningens tecken genom att återuppta det militära utbytet och föreslå byggandet av en trans-himalajansk ekonomisk korridor, en ambitiös plan som syftar till att förbinda Indien och Kina med Nepal, en plan som fått ett ljummet mottagande i den indiska huvudstaden.  
”Vi borde bygga ett tredimensionellt nätverk över Himalaya. Kina och Nepal är redan överens om byggandet av den nya Sidenvägen (the Belt and Road Initiative)” där sammanlänkandet har högsta prioritet, sade Kinas utrikesminister Wang Yi efter ett möte med Nepals utrikesminister Pradeep Kumar Gyawali i april.
Han påpekade då att Kina och and Nepal var beredda att gradvis befrämja samarbetet i områden som järnväg, motorvägar, flyg, el och telekommunikationer och att detta på sikt kommer att ”skapa villkor och möjligheter för en trilateral ekonomisk korridor med Kina, Indien och Nepal och som troligen kommer att byggas inom en inte alltför avlägsen framtid”.
Även om man inte uppnådde några viktigare avtal vid mötet i Wuhan, tillkännagav Modi och Xi ett antal förtroendeskapande åtgärder och förslag till samarbete som rapporteras innefatta vägledning till deras respektive stridskrafter för att undvika ytterligare spänningar vid gränsen. De överväger vidare inleda gemensamma utvecklingsprojekt i Afghanistan som ett sätt att bygga upp förtroendet. Före toppmötet enades landets utrikesministrar om att Kina skulle återuppta informationsflödet om floderna Brahmaputra och Sutlej, som bägge har sina källor i Kina för att hjälpa Indien förutse översvämningar i sin nordöstra del. De har också meddelat att Kailash Mansarovar Yatra – en religiös pilgrimsfärd för indier genom Natha La-rutten i Tibet - kommer att återupptas under 2018. Kina blockerade leden efter incidenten vid Doklam. Dessutom har Kina tillkännagivit att man ska ta bort tullarna på 28 indiska receptbelagda preparat. Detta var en liten men ändå konkret eftergift som Indien hade yrkat på till följd av dess jättelika handelsunderskott i handeln med Kina. Det var kanske en signal att Peking ser allvarligt på att ta itu med viktiga frågor för Indien.

Men med tanke på hatet under de två senaste åren, som hade sitt maximum vid incidenten i Doklam, vad fick då bägge länderna att reagera?
För det första kom man sannolikt till klarhet om att det hela hade gått för långt i Doklam. Även om varken Indien eller Kina gjort några framsteg när det gäller gränskonflikten så insåg uppenbarligen bägge länderna att en verklig konflikt inte är i något lands intresse.
Påtryckningar inom landet medverkade också till att de bägge ländernas regeringar försökte få till stånd en fredlig uppgörelse. Det indiska parlamentsvalet 2019 är för tillfället Modis främsta prioritet och han kommer att göra sitt yttersta för att undvika eventuella internationella störningar eller pinsamheter som skulle kunna underminera hans valkampanj för att bli vald till en ny mandatperiod. Även om Modi är favorit att vinna parlamentsvalet våren 2019 tros han inte komma att vinna med så stor majoritet som i valet 2014. Flera analytiker tror att Modi delvis begav sig till Wuhan för att försäkra sig om att Kina inte skulle försöka sig på några provokationer före valet. Efter att ha stärkt sin ställning är den kinesiske ledarens främsta prioritet den ekonomiska omvandlingen. Med tanke på risken för internationella påtryckningar då det gäller handeln och tullar, i synnerhet från USA under Trumps  administration men också från EU, är säkerligen även Xi angelägen om att minimera andra störningselement utomlands för att helt kunna koncentrera sig på sin ekonomiska agenda.

Slutligen spelade större strategiska överväganden en avgörande roll för närmandet mellan Indien och Kina. Trots att den amerikanska regeringen tillkännagav en ny strategi för området Indo-Stilla havet i slutet av 2017 saknar man fortfarande en konsekvent politik för området. President Donald Trump har skadat USA:s trovärdighet internationellt och skapat ett globalt ledarskapsvakuum genom sina beslut att dra sig ur internationella avtal som Parisavtalet om klimatförändringar och handelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) och nu senast kärnvapenavtalet om Iran. Det som ytterligare har komplicerat läget är det ständiga bytet av personal på posten som säkerhetsrådgivare i den amerikanska regeringen och ställningstagandet när det gäller viktiga frågor, vilket gjort att både allierade och motståndare varit osäkra vilken väg USA ska välja.

Vid mötet i Wuhan bevittnade omvärlden hur Indien och Kina tog upp den frågan på grund av den osäkerhet som skapats av USA. Eftersom Trump hotat med ett potentiellt handelskrig har Peking varit noga med att upprätta bra relationer och ekonomiska förbindelser med sina grannar. Kina har oroats av närmandet mellan Indien och USA de senaste åren, utvecklingen på den koreanska halvön och Donald Trumps möte med den nordkoreanske ledaren Kim Jong-Un i Singapore i mitten av juni och konsekvenserna av USA:s beslut att inte förlänga kärnvapenavtalet med Iran. 

Under Modi har Indien vidtagit en del åtgärder som man vetat inte skulle gå hem i den kinesiska huvudstaden. Man har bland annat offentligt gått ut med ett mer kraftfullt program till länder i Ostasien och på samma sätt som USA börjat ifrågasätta friheten till sjöss i sydkinesiska havet, konfronterat Kina i gränsincidenten vid Doklam och gått med på att blåsa nytt liv i fyrnationsdialogen med USA, Australien och  Japan. 
Därför är det sannolikt att Modi kommer att gå försiktigt fram och en normalisering av relationerna med Kina är en viktig del i den ekvationen. 
Indiens förre rådgivare i nationella säkerhetsfrågor,  Shivshankar Menon, påpekade nyligen att toppmötet i Wuhan ”var ett viktigt steg framåt och en signal men inte den nya strategiska stomme som behövs för ett återupptagande av de vänskapliga förbindelserna på lång sikt”.
”Det måste anstå till dess att man får klarhet i om det lugna läget med Kina håller i sig fram till det indiska parlamentsvalet och om politik och handlingar avspeglar den positiva tonen som anslogs i Wuhan”, sade han. 
 

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter