Skärmavbild 2017-01-17 kl. 18.18.54

Brasilien

Brasilien blev nyligen det senaste landet i Sydamerika att ta ett stort steg mot höger på den politiska skalan då man valde den populistiske förre armékaptenen Jair Bolsonaro till landets president. 

Text: Harald Möllerström

Det innebar den mest radikala politiska förändringen sedan demokratin återupprättades i landet efter en militärdiktatur som varade i drygt 30 år. Men i ett anförande efter valsegern verkade han mån om att försöka tona ner bilden av honom som en despot och sade att hans regering ”skulle försvara författningen, demokratin och friheten”, sade Scott Mainwaring, en professor vid Harvard University som har specialiserat sig på Brasilien.

Bolsonaro besegrade i den andra valomgången Arbetarpartiets kandidat Fernando Haddad. Bolsonaro fick då 55 procent av rösterna. I sitt segertal sade Bolsonaro ”att hans politik skulle tjäna alla” och att han faktiskt har backat på några av sina mest kontroversiella förslag. Han segrade redan överlägset i den första valomgången mot Haddad.
Han har bland annat tagit tillbaka förslaget om att lägga ner miljöministeriet eller att låta Brasilien lämna Parisavtalet. Detta tyder på att han kan vara mer mottaglig för påtryckningar från mittpartierna än vad som varit fallit i USA.

Jair Bolsonaro
Jair Bolsonaro

Bolsonaro, som nu kommer att bli ledare för Latinamerikas största land, ligger nu längre höger ut än någon annan president i regionen, där väljarna har valt mer konservativa ledare i länder som Argentina, Chile, Peru, Paraguay och Colombia.  Bolsonaro blir därmed en av de många högerextremistiska politiker som på senare tid kommit till makten runt om i världen däribland Italiens biträdande premiärminister Matteo Salvini och premiärminister Viktor Orban i Ungern. 
 “Det här handlar verkligen om en radikal förändring. Jag kan inte tänka mig en mer extremistisk ledare i historien som kommit till makten vid demokratiska val i Latinamerika”, sade Mainwaring.
Ett annat skäl till Bolsonaros seger anses vara vänsterns sammanbrott.
Många väljare på vänsterkanten demonstrerade när en domstol fastslog att den mycket populäre förre presidenten, Luiz Inácio Lula da Silva, inte fick ställa upp i valet sedan han satts i fängelse för korruptionsbrott. Han avtjänar nu ett fängelsestraff på 12 år för korruption och penningtvätt. 
Hans parti, Arbetarpartiet (P), vann de fyra senaste presidentvalen och Lula da Silva, som tidigare var metallarbetare, blev väldigt populär bland de fattiga och arbetarklassen. De upplevde att Lula stod på deras sida och åtnjöt vissa fördelar till följd av hans sociala politik.
Men ännu fler brasilianska väljare kände att de hade fått nog av arbetarpartiet, där Lula ledde landet under en blomstringsperiod 2003–2011 som slutade i en ekonomisk krasch då hans efterträdare, Dilma Rouseff ställdes inför riksrätt.
Detta banade då väg för Haddad att ställa upp som vänsterns kandidat med löfte om att föra Brasilien tillbaka till Lulas regeringstid då Brasilien upplevde en blomstringstid.
Man körde då en kampanjslogan som löd:” Haddad är Lula”, Under den kampanjen besökte Haddad Lula flera gånger i fängelset men han gjorde nästan ingenting för att ansvar för partiets misstag. 
”Detta fick många brasilianska väljare att istället rösta på Bolsonaro”, sade Mainwaring.
”Arbetarpartiets strategi koncentrerades alltför mycket kring Lula och för lite när det gällde landets framtid och att vinna valet. En stor andel av de brasilianska väljarna skulle ha röstat för Arbetarpartiet om man hade tagit avstånd från korruptionen tidigare” sade Mainwaring vidare.  

Dilma Rouseff Dilma Rouseff

"Det här valet handlade i första hand om vilken av kandidaterna som man tyckte mest illa om”, sade Robert Wood, en politisk analytiker från Economist Intelligence Unit till CNBC en vecka före valet. 
Presidentvalet inträffade vid en tidpunkt när landet skakats av en jättelik korruptionsskandal där ett stort antal brasilianska politiker riskerade att ställas inför rätta. 
Skandalen har varit av en sådan dimension att nästan hälften av väljarna sagt att de varken skulle rösta Bolsonaro eller Haddad.
Men trots detta har Bolsonaro som förklarat sig ha stått utanför korruptionscirkusen klarat sig undan genom att levt utlova en upprensning i korruptionsträsket.

Bolsonaro vill nu bilda en koalition med mittpartierna. Men han har också lovat väljarna att han inte kommer att använda sig av den gamla metoden att belöna politiska allierade.
Det innebär enligt Chris Garman från konsultbyrån Eurasia Group att ”Bolsonaro inte kan räkna med någon längre smekmånad.
”Om han stöter på patrull eller börjar förlorar folkligt stöd, riskerar han att förlora sin polariserande retorik och måste då välja en fiende”, säger Garman.
”Det kommer då att skrämma en del människor som fruktar att de då kommer att hamna över listan på fiender” säger Garman vidare.
”Brasilien var redan tidigare en farlig plats att vistas i om man var svart eller gay” sade en medicinstuderande före valet.  Drygt 63 000 har tidigare dödats av våldet under 2018 i landet. 
Men efter en ovanligt våldsam valkampanj fruktar många brasilianare för framtiden.
Bolsonaro, som har uttryckt beundran för de forna militärdiktaturerna har av den inhemska pressen kallats ”Tropikernas Trump”.
Den 63-årige populisten, som också har uttryckt beundran för president Donald Trump, har fått starkt stöd genom att utlova att fängsla korrumperade parlamentsledamöter och göra det enklare för polisen att få skjuta narkotikahandlare.

De flesta analytiker anser dock att landets största problem är pensionsreformen
”Det är en tidsinställd bomb för Brasilien” säger Carlos Caicedo, en analytiker som arbetar som analytiker för Latin America at IHS Markit, som har sin bas i London.
"Frågan är om näste president känner sig manad och får det stöd i kongressen som behövs för att ändra på den”, säger vidare.   
Caicedo säger att Bolsonaros planer på att tackla pensionsformen i landet ”är utomordentligt vaga” medan Haddad ”tycks förstå allvaret med problemet”
Pensionsreformen är en svår nöt i Brasilien. Den ogillas av många människor som fruktar att de kommer att tvingas att gå i pension senare än beräknat medan politikerna brottas med att få ekonomin i landet att gå ihop.

Ungefär 60 procent av Amazonas, en av vår planets bästa försvar mot klimatförändringar ligger i Brasilien.
Där finns världens största tropiska regnskog som ofta också beskrivs som jordens lungor.
Men enligt Bolsonaro håller den nuvarande miljöpolitiken på att ”kväva landet”.
Bolsonaro har till och med sagt att om han blev vald till president så skulle han göra som Trump dvs, ta Brasilien ut ur Parisavtalet.
Flera av Bolsonaros politiska utspel har skapat oro hos miljörörelsen, däribland hans hot om att lägga ner miljöministeriet och hoppa av Parisavtalet och hans vägran att avsätta skogsmark till brasilianska folk som har bott i Amazonas i århundraden. 
Men Bolsonaro har sedan dess förklarat att han inte tänker ta Brasilien ut ur Parisavtalet så länge som han får försäkringar att landet inte behöver avstå från sin suveränitet.
”Bolsonaro kommer nu får en smekmånadsperiod på två-tre månader men efter karnevalen i februari kommer verkligheten ifatt honom och då kommer cirkusen igång”, sade Caicedoo.

Bolsonaro har lovat att göra slut på korruptionen, ta bort regleringarna och sätta hårt mot hårt mot Kina. Kyrkans folk och vapenföreträdarna älskar honom. Han har kritiserat media som fake news och när det gäller politiska motståndare säger han:” lås in dem”.
Brasiliens tillträdande president är inte oväntat en stark beundrare av USA:s president Donald Trump och det kommer säkerligen att leda till en av de varmaste relationerna inom den västliga hemisfären.
Trump ringde kort efter valsegern till Bolsonaro för att gratulera honom till segern över arbetarpartiets kandidat Fernando Haddad.
Bolsonaro och Trump har bägge talat om ” att arbeta sida vid sida” i frågor som berör Brasilien, USA och frågor därutöver, sade Vita huset i ett uttalande efter valet.
Trump har haft tuffa förhandlingar med många ledare inom både Nordamerika och Sydamerika däribland Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Mexikos president Enrique Peña Nieto. Men i Bolsonaro kommer han att hitta en likasinnad vars syn på världen och stridslystna stil påminner mycket om hans egen.
”På samma sätt som Trump säger att han vill göra USA stort igen och att han även vill göra Brasilien stort igen” sade Bolsonaro i en TV-intervju i somras. 
Han gick till val på en plattform där han skulle stoppa allt som han upplevde som korrupt och de som glömt bort de vanliga medborgarna. Han har gjort utfall mot gay, kvinnor och minoriteter och han har fått med sig väljare som sett honom som en företrädare för straight shooter. Han har också talat sig varm som en förespråkare för lag och ordning, patriotism och religiösa värden och han har kritiserat vänstern som folkets fiender.   
Bolsonaro har redan signalerat sin plan att vrida sin utrikespolitik klart åt höger, en utveckling som troligen skulle uppskattas mycket i Vita huset. Han har redan sagt att han ska flytta landets ambassad i Tel Aviv till Jerusalem, på samma sätt som USA gjort. Och han har också på liknande sätt som Trump funderingar på att ta Brasilien ut ur flera multinationella organisationer och avtal som han inte tror gynnar Brasiliens intressen, däribland handelsorganisationen Mercosur med Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay, BRICS, en ekonomisk gruppering av fem stora nyligen industrialiserade länder – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika - och Parisavtalet. 
Det här skulle leda till stora förändringar av diplomatiska insatser som gjorts av regeringar ledda av Arbetarpartiet och som koncentrerar sig på allianser med i första hand Brasiliens sydamerikanska grannar och andra utvecklingsländer. Bolsonaro ifrågasätter också Brasiliens relationer med Kina som han betraktar som en girig ekonomisk partner. Kina är Brasiliens störste utländske kund av sojaböner, järnmalm och en del andra råvaror. Men Bolsonaro oroas samtidigt av den takt med vilken Kina köper upp brasilianska företag inom energisektorn och infrastrukturbolag. 
"Kineserna köper inte bara varor i Brasilien. De köper upp Brasilien”, har Bolsonaro varnat för upprepade gånger. Sådana uttalanden går naturligtvis hem hos Donald Trump vars tullar på kinesiska varor har utlöst ett handelskrig som har fått större delen av världen att beskylla USA för att har orsakat oro inom handeln över hela världen. 
Samma sak gäller Bolsonaros planer på att privatisera en rad av statsägda brasilianska företag och skrota restriktioner inom miljöområdet för att bana väg för en utökad verksamhet inom bland annat gruvindustrin och jordbruket.
Men trots detta kommer det att finnas kvar svåra problem inom handeln mellan USA och Brasilien, vars höga handelstullar på importerade varor gör Brasilien till en av de mest slutna ekonomierna i hela världen.  I ett uttalande i oktober pekade Trump särskilt ut Brasilien när det gällde höga tullar.
"De lägger på hur höga tullar de vill. Om du talar med några av de amerikanska bolagen som exporterar varor dit, säger de att Brasilien är ett av de tuffaste länderna i det avseendet – kanske det tuffaste i hela världen, sade Trump i ett anförande vid Vita huset.

Även om handelsfrågorna kommer att förbli en svårknäckt nöt, har Bolsonaro blickarna riktade norrut. Han är en stark anhängare av National Rifle Association (NRA), en amerikansk lobbygrupp som arbetar för rätten att alla ska få bära vapen, och han planerar att upphäva den gällande lagstiftningen vid årsskiftet och ge alla medborgare tillstånd att bära vapen för att försvara sig mot kriminella element.
I likhet med Trump har Bolsonaro på ett mästerligt sätt fångat upp medborgarnas rädsla och besvikelser över den forna regeringen på vägen till presidentposten. Brasilien upplever just nu det värsta våldet på länge och under de gångna åren har polisutredningar avslöjat korruption i enorm omfattning ända upp i regeringskansliet.  Samtidigt skakades ekonomin av den värsta nedgången på decennier och den har ännu inte hämtat sig. Och arbetslösheten i landet ligger för tillfället på 13 miljoner. Och när Bolsonaro i valkampanjen utlovade en upprensning i korruptionsträsket och nya jobb fick han väljarna med sig.
Trumps förre rådgivare, Steve Bannon sade att han såg ett eko från sin gamle boss, som kom till makten på en liknande missnöjesvåg.
"Det krävs den här typen av kriser och Brasilien går igenom en sådan nu. Jag tror att Bolsonaro är av samma skrot och korn som Trump”, sade Bannon.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter