Skärmavbild 2017-01-17 kl. 18.18.54

Vinterdäck behövs även på barmark

Många som kör mest på barmark vintertid tror att de klarar sig med sommardäck. Men det avgörande är inte däckens mönster utan hur hårt gummit är. 

Text: Tege Tornvall

Sommardäck har betydligt hårdare gummi än vinterdäck för att klara mer värme utan att slitas för fort. Men på kalla vintervägar får de sämre grepp även utan snö och is. En beprövad tumregel är att köra på vinterdäck när temperaturen går under fem fem plusgrader.

Jag kanade själv i ungdomligt oförstånd av en som jag trodde – snustorr motorväg för många år sedan. I månsken var den osynligt underkyld och gav nästan inget fäste - vilket jag märkte när jag skulle gå på den efter att bilen hamnat i diket.

Gummits hårdhet mäts med det s. k. Shore-talet. Vinterdäck ligger kring 50–55 och sommardäck runt 60. Mjuka däck ger bättre grepp på kalla ytor men slits fortare. Att av snålhet köra med vinterdäck sommartid är alltså oklokt. Dessutom ger nordiska vinterdäck sämre våtgrepp sommartid.

Missriktad snålhet

Att av snålhet köra på allvädersdäck året om är också missriktat. De är inte bra på något och klart sämre i krislägen, när man snabbt måste bromsa hårt och styra undan. Då sätts däckets grepp på prov och kan vara avgörande för om man klarar sig undan en smäll eller avkörning.

Vinterdäck under fem plusgrader är alltså huvudregeln. Rent lagligt krävs i Sverige vinterdäck tiden 1/12 – 31/3. Om vinterväglag råder får man sätta på odubbade vinterdäck före 1/10 och dubbade tidigast 1/10. 

Minsta tillåtna mönsterdjup för vinterdäck är 3 mm. Nya däck har 8,5–9 mm djupt mönster. Att greppet på snö och slask snabbt minskar när däcken slits inser man lätt. Gummit åldras också och blir hårdare efter några år. När man satt på sommarlagrade vinterdäck kan man mjuka upp dem genom en rask runda på barmark, om det går.

Vinterdäck finns av tre slag, som passar olika klimat och körförhållanden:

  • Europeiska vinterdäck
  • Nordiska odubbade
  • Nordiska dubbade

Den som mest kör i Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän kan klara sig med europeiska vinterdäck. Dessa är främst gjorde för regn och snöslask och har mönster som för undan vatten och sörja. 

Detsamma gäller vinterkörning på kontinenten. Där är dubbdäck förbjudna. För snö och is i bergstrakter anbefalls snökedjor. Där gäller framkomlighet, inte säkerhet.

Nordiska vintervägar

Men på nordisk snö och is duger bara nordiska vinterdäck – och på ren isgata bara dubbdäck. Odubbade däck måste ha viss friktion i vägbanan för att gå grepp. Med iblandade hårdare material kallas de nu friktionsdäck och passar utmärkt på allt vinterföre utom ren is.   

Det har jag själv ofta erfarit som däcktestande biljournalist i norra Sverige och Finland. Där körde vi på tid på plogad sjöis med olika slags däck. 

När alla körde odubbat, polerade vi isen halare och halare. Tiderna steg. Men enda bil på dubbar ruggade upp isen. Med bättre grepp sjönk tiderna även för odubbade bilar. Med alla på dubbar ruggades isen upp än mer, och varvtiderna sjönk ytterligare. Odiskutabel erfarenhet!!

Dubbdebatten gäller säker död i halkolycka i dag mot obevisat kortare liv i framtiden. Det är svårt att bevisa faktisk dödsorsak för gamla, men faktisk dödsolycka är svår att motbevisa. Utan grepp halkar bilen.

Men det är skillnad mellan olika vinterdäck. Att utveckla säkra däck tar tid, kräver kunnande och erfarenhet och kostar stora pengar. Det favoriserar stora, etablerade däcktillverkare med resurser. Därför kommer de bästa däcken oftast från sådana tillverkare.

Grepp mot rullmotstånd

Men däck är också kompromisser mellan olika krav och önskemål. Grepp och säkerhet är svåra att förena med dels komfort och buller, dels livslängd och lågt rullmotstånd. Generellt håller hårda däck längre och ger mindre motstånd – men ger sämre grepp.

Bäst grepp i Formel 1 ger de mjukaste däcken. Men de håller få varv. Längst håller hårda däck. Men de ger sämre grepp och lägre fart. Det gäller att hitta en optimal kompromiss mellan grepp (= säkerhet) och livslängd (= ekonomi). 

Själv bortser jag från buller, komfort och rullmotstånd när jag väljer däck. Avgörande för säker körning är däckens grepp. Klen tröst att man sparat någon tusenlapp på däck när man sitter i rullstol efter en krasch som man hade kunnat undvika med bättre däck.

Framkomlighet i snö kräver grova och djupa däckmönster. Grepp på hårdpackad vinterväg kräver mjuka vinterdäck med hårda mönster- och ytterkanter. För grepp på ren is hjälper bara dubbar. Och grepp på våta vägbanor kräver intrikata mönster med lameller som för undan vatten och slask.

Glöm inte detta: När man kör bil, hänger livets tråd bokstavligen på fyra knytnävsstora ytor, där däcken har grepp mot vägbanan. Det är särskilt viktigt på hala vintervägar!

Källor: Motormännen, Teknikens Värld och Vi Bilägare testar däck grundligt.