Skärmavbild 2017-01-17 kl. 18.18.54

die königin

För bara några år sedan kallades den tyska förbundskanslern Angela Merkel ”Madame Europa”, drottningen av Tyskland eller kejsarinnan av EU. Men nu är verkligheten en helt annan. 

Text Harald Möllerström

Merkel har enligt brittiska krönikörer stannat för länge på sitt ämbete. De anser vidare att hon är en överskattad politiker jämfört med tidigare ledare som Konrad Adenauer och Helmut Kohl som visserligen begick misstag men hade inspiration och karisma och svarade för avsevärda prestationer.  
Merkel signalerade slutet på en politisk era i slutet av oktober när hon tillkännagav att hon skulle avgå som partiledare i december efter 18 år. Efter valet av ny efterträdare som blev Annegret Kamp-Karrenbauer fick Merkel en stående ovation på tio minuter. Merkel har vidare meddelat att hon ska avgå som kansler när hennes nuvarande mandatperiod löper ut 2021. Och vid konferensen den sjunde december har hennes auktoritet gradvis avtagit sedan hon omvaldes en fjärde gång 2017 då hennes parti, CDU, gjorde sitt sämsta val sedan 1949. Hennes konservativa allierade har sedan dess öppet kritiserat henne för det sätt hon har handskats med flyktingkrisen.

Men det som blev avgörande för hennes framtida öde var de tunga bakslagen för partiet i de två senaste delstatsvalen, däribland i Hessen där hennes parti gick tillbaka med 11 procent. Merkel har dominerat europeisk politik under de senaste 13 åren, en period under vilken Tysklands ställning i Europa stadigt vuxit och hon själv blivit Europas mest inflytelserika politiker.  
Merkel medgav efter de senaste bakslagen i delstatsvalen att hon bar skulden för det uppkomna läget.
”Jag bär ansvaret för våra framgångar liksom våra motgångar. Jag är övertygad om att det är dags att vända blad. Jag sade vid något tillfälle att jag inte var född till att bli kansler och jag har inte glömt det”, sade hon vid en presskonferens i Berlin nyligen. 

Merkel sade att hon ville fullborda sitt mandat som kansler men att hon inte kommer att stå till förfogande för någon politisk befattning varken i Tyskland eller inom EU där man spekulerats om att hon skulle kunna bli chef för EU-kommissionen. Hon sade vidare att hon skulle avgå som ledare för CDU vid partiets konferens i december och därmed bana väg för val av ny efterträdare till nästa parlamentsval i Tyskland. 
”Den bild partiet visat upp är oacceptabel. Vi kan helt enkelt inte fortsätta som vanligt efter valen i Bayern och Hessen. Jag är övertygad om att vi måste sätta stopp här eller så måste jag sätta stopp. Vi måste helt enkelt sätta stopp här” sade hon.

Merkels beslut att avgå som partiledare är ett tydligt försök att få stopp på det ökande upproret inne i partiet så att hon kan avgå på egna villkor.
Men det är inte helt klart om hon kan sitta kvar som förbundskansler eller om hennes bräckliga koalition överlever fram till 2021. 
Merkel medger att hon tar en risk genom att dela på rollerna som förbundskansler och partiledare.
“Jag är övertygad om att detta erbjuder större möjligheter än risker för vårt land, vår regering och mitt parti”, sade hon vidare. 
Det är nu upp till de politiska kommentatorerna att bedöma vad hon har åstadkommit men man kan i alla fall gör en ekonomisk redogörelse över vad hon har åstadkommit under sina 13 år som förbundskansler.

Hon utsågs till förbundskansler 2005 och hon har utan tvekan vart mycket framgångsrik,
Hennes mest berömda och kontroversiella förslag var när hon öppnade Tyskland för flyktingar 2016. Och det var enligt många bedömare det beslut som ledde till hennes fall.  

Hon föddes som Angela Kasner i Hamburg den 17 juli 1954 men var bara några månader gammal då hennes far som var pastor fick ett förordnande i en församling i en liten stad i Östtyskland. Hon växte upp utanför Berlin i det gamla kommunistiska Östtyskland, doktorerade i fysik och arbetade sedan som kemist vid en vetenskaplig akademi i Östtyskland. Hon gifte sig därefter med en studentkamrat, Ulrich Merkel, 1977 men skiljde sig från honom fyra år senare. 1989 hade hon blivit en av de drivande krafterna inom demokratirörelsen och efter murens fall senare samma år fick hon jobb som talesman för den östtyska regeringen efter de första demokratiska valen i landet. Två månader före Tysklands återförening 1990, gick hon med i det mansdominerade, kristdemokratiska partiet CDU. Kort därefter togs hon in i regeringen av förbundskansler Helmut Kohl som en slags eftergift till Östtyskland. Vid det skedet såg man inte mycket av ambition. Hon må ha varit dotter till en protestantisk pastor men hon var utrustad med fantastiska politiska antenner. Kohl kallade henne ”flickan” och utsåg henne till kvinno – och ungdomsminister. När Kohl avslöjades för att ha varit inblandad i en korruptionsskandal, krävde Merkel hans avgång 1999, och valdes året därefter till ny partiledare och 2005 blev hon landets första kvinnliga förbundskansler. Tidigt i sin karriär ansågs hon vara tråkig och sakna karisma men hon försökte skaka av sig den bilden genom att klä sig i färgstarka utstyrslar och en ny frisyr. Hon gifte sig sedan med professor Joachim Sauer 1998. Hon kunde vara både charmig och hänsynslös. Sedan hon kommit upp i toppen eliminerade hon varje potentiell utmanare.

Merkels första regering var en så kallad ”grand coalition” med socialdemokraterna (SPD) och därefter styrde hon ihop med FDP mellan 2009 och 2013. Vid valet 2013 fick hennes koalitionspartner FDP inte ett enda mandat och hon återgick till den gamla koalitionen med socialdemokraterna.
I likhet med Kohl var hon känd för sitt utmärkta minne. Hon var dessutom känd för sin beslutsamhet att mästra ett ämne bättre än någon av de manliga kollegor hon arbetar tillsammans med. I egenskap av forskare ville hon enligt en tidigare nära medarbetare försöka förstå vad som får saker och ting att fungera och så snart hon har fattat ett beslut håller hon fast vid det till dess att något annat inträffar. Vid två tillfällen under den senare delen av hennes mandatperiod gjorde hon sig skyldig till två anmärkningsvärda helomvändningar och lyckades övertyga sitt parti att följa henne. Det första var när hon gick emot sin regerings politik att förlänga livstiden för de tyska kärnkraftverken och istället stänga dem efter kärnkraftskatastrofen vid det japanska kärnkraftverket vid Fukushima.
“Eftersom hon var kärnfysiker trodde hon under lång tid på kärnkraften som energikälla”, berättar Margaret Heckel, författare till boken “How the Chancellor Rules”. 
“När olyckan inträffade i Fukushima i ett högteknologiskt land som Japan var det något som hon aldrig kunnat föreställa sig. Hon insåg då att det också skulle kunna hända i Tyskland” berättar hon.
Hon insåg snabbt att kärnkraften skulle bli mycket impopulär och ge många väljarröster till miljöpartiet De gröna. Och över en natt beslöt hon sig för att lägga ned kärnkraften. Hennes andra helomvändning inträffade när hon övertygade CDU möta starka konservativa invändningar och stödja ett förslag om minimilöner.
”Hon upphör aldrig med att lära sig något nytt. Det är skälet till att folk fortsätter att underskatta henne. Så snart du har skaffat dig en bild av henne har hon redan förändrats”, säger Heckel.
I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet kallades Tyskland ofta för Europas sjuke man men sedan recessionen 2005 har det bara gått bättre och bättre för Tyskland.  

När hon tillträdde posten hade Tyskland en arbetslöshet på 12,6 procent, den högsta sedan Hitler kom till makten 1933. I oktober 2018 var den nere i 4,9 procent - den lägsta sedan återföreningen av de bägge tyska staterna 1990.  Samma år som hon tillträdde hade Tyskland få ett budgetunderskott på 3 procent av BNP. För det tredje hade Tyskland ett överskott i handelsbalansen på 2 procent. I år ligger den nära 8 procent.  
När det gäller handelsbalansen så är den störst i världen och man har fått kritik för detta både inom EU och även utanför, framför allt från USA. Ur ett europeiskt perspektiv ansågs det skapa en obalans inom eurozonen. Andra stater menar att Tyskland inte importerar tillräckligt från sina grannar. När det gäller reaktionerna från omvärlden är Tysklands överskott i handelsbalansen ett av skälen till att Donald Trump angriper vad han menar är en orättfärdig handelsrelation mellan USA och Europa. Hotet om att lägga tull på importen av bilar riktas i första hand mot Tyskland även om andra länder som Storbritannien, Japan och Sydkorea har hamnat mitt i korselden.

Dessutom har dess bilindustri haft svårt att anpassa sig till el-drivna fordon, en utveckling där Kina, USA och Sydkorea går i spetsen. 
Lite intressanta fakta; under det senaste kvartalet sålde Tesla för första gången i historien fler bilar än Mercedes på amerikanska marknaden. Ett bolag som grundades 2003 överträffade ett företag som grundades av Karl Benz 1885.

Den svåra frågan är om Tyskland är bra på att tillverka produkter som folk vill ha nu men inte vill köpa i framtiden eller om man vill köpa av företag som säljer billigare produkter. Om man tittar bortom tillverkningsindustrin så ser det inte lika ljust ut. Dess universitet är mediokra. Om man tittar på den senaste QS-rankingen så har Tyskland inte en enda universitetet band världens 60 bästa. Sverige har ett tiotal bland de 300 bästa. Deras banker är underpresterande och sedan har vi katastrofbygget – Brandenburg Airport i Berlin som skulle ha stått invigningsklart 2011 och som kostat åtskilliga miljarder mer än planerat och enligt en av cheferna för det tyska flygbolaget Lufthansa är det inte säkert att det någonsin blir klart. Senaste invigningsdatum är nu satt till 2020.

Inom Europa är det många som orättvist anklagar Tyskland för att man inte köper mer från utlandet men skälet till Tyskland har ett så stort handelsöverskott är att man själva producerar de produkter som folk i många andra länder vill köpa.

Merkel ställdes inför sin största utmaning som kansler när invandrare och flyktingar i stora skaror hade siktet inställt på Europas mest framgångsrika ekonomi.  Och när antalet nyanlända ökade tog hon det första steget att öppna Tysklands gränser och suspenderade då temporärt EG-bestämmelserna om att kräva att de asylsökande att registrerar sig i det fösta medlemsland de kom till.
Hon hyllades i FN för sina humanitära insatser och Time magazine utnämnde henne till årets person och de facto EU:s ledare.  
Men alla tyskar var inte glada över den ”öppna dörren” politiken och det högerextremistiska, populistiska partiet Alternativ för Tyskland (AfD) gick i spetsen för oppositionen mot det.
Sexuella övergreppen som begicks av invandrare under nyårsfirandet i Köln och de islamistiska attackerna i Tyskland under den därpå följande sommaren bidrog alla till att minska förbundskanslerns popularitet. 
 Utan att direkt medge att hon gjort sig skyldig till några felaktiga beslut sade hon:” Om jag kunde så skulle jag vända klockan tillbaka många år” för att bättre förbereda Tyskland för invandringen.”
Om Merkel förmår att sitta kvar under hennes tre sista år som förbundskansler är en öppen fråga. Hennes öde beror på SPD som drabbades av ett ännu värre nederlag i valet i Hessen än CDU. SPD fick då bara 20 procent av rösterna - 10 procent mindre än vid valet 2013. Resultatet har lett till att man inom partiet vill lämna samarbetet med CDU och gå i opposition. Om SPD gör det faller regeringen och då måste nyval utlysas. Och Merkel har redan deklarerat att hon inte ställer upp igen.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter

Die grünen 1980

I Stadthalle Karlsruhe håller de gröna sin grundkonvention. Mötet är kaotiskt, delegaterna kan inte komma överens om ett grundbeslut under en lång tid, tiden tar slut. En första tidsfrist löper ut, det är alltid en fördröjning, senare visar det sig att en främling har till och med dragit tillbaka klockan i hallen med tio minuter. Bild 1 visar den första federala verkställande direktören (från höger): Alfred Vordermaier, Karl Kerschgens, Dietrich Wilhelm Plagemann, Gisela Schöttler och Herbert Gruhl.
Bild 2 visar en valaffisch från De Grönas valkampanj