Skärmavbild 2017-01-17 kl. 18.18.54

Städer i förändring

Omkring 2050 väntas två tredjedelar av jordens befolkning att bo i städer enligt en FN-rapport. Vi blir ständigt påminda om hur våra hav, vattendrag och till och med luften vi andas ständigt försämras i en oroväckande takt.

Olyckligtvis är det inte något som bara drabbar något enstaka område eller land. För ett förstå hur illa läget är kan vi peka på några specifika fakta om föroreningarna. Människor som bor i områden med förorenad luft löper 20 procent större risk att drabbas av lungcancer och att inandas luften i Peking motsvarar ungefär att röka ett paket cigaretter om dagen och omkring 50 000 amerikaner dör årligen till följd av luftföreningar.

En del städer går längre och håller på att förvandla stora områden, som tidigare var förbehållet enbart bilister. För de flesta städer så är det viktigaste skälet till förändringar luftföroreningar, som i dagsläget kräver fler offer bland oss människor än rökningen. Det är också ett sätt för städerna att tackla sina målsättningar när det gäller klimatförändringar och ta itu med det faktum att det inte längre finns utrymme på gatorna för alla som sitter i en egen bil, i synnerhet inte där befolkningarna stadigt växer. Här följer några av de städer där förändringarna sker snabbast.

Stockholm
Stockholm har planer på att bli utsläppsfri till 2030. Vad som krävs för att uppnå detta kommer man att tillkännage en sådan utredning under den nuvarande mandatperioden. Vidare ska man införa miljözon 2, vilket innebär begränsningar för att köra med äldre bensin- och dieselbilar på Hornsgatan från 1 januari 2020. Hornsgatan är den gata i Stockholm som har störst problem med dålig luft. Vidare sjösätts projektet Levande Stockholm, där gator blir gågator med planteringar, uteserveringar och sittplatser för gående under perioden maj-september. Under 2018 blev Klarabergsgatan en ny permanent gågata. Enligt nuvarande budgeten planeras en utbyggnad av 4 000 laddningsplatser till 2022. Under mandatperioden 2019–2022 satsas en miljard på, investeringar i cykelbanor, cykelparkeringar och förbättrad framkomlighet för cyklister. Ett konkret exempel är Vasagatan som just nu byggs om med nya cykelbanor och bredare trottoarer och man planerar också för ett nytt lånecykelsystem i form av el-cyklar.

Stockholms Stad deltar vidare i flera olika projekt för att möjliggöra klimatsmarta varutransporter, bland annat detta delvis EU-finansierade projekt där staden tillsammans med KTH, McDonalds, Scania och Havi testar tysta ellastbilar som levererar nattetid vilket avlastar gatorna i rusningstrafik, är klimatsmart och gör varutransporterna snabbare.

En viktig åtgärd för att minska buller och förbättra luftkvaliteten är såklart att underlätta för människor att ställa bilen och välja kollektivtrafiken istället som exempelvis utbyggnaden av tunnelbanan i ett samarbete mellan Stockholms stad, staten och Region Stockholm. Det finns en överenskommelse om tunnelbana från Kungsträdgården till Nacka, med en förgrening till Gullmarsplan och Hagsätralinjen. Utbyggnaden av tunnelbanan mellan Odenplan och Arenastaden kommer att påbörjas inom kort och på längre sikt blir det en tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Stockholm har även under förra året öppnat den nya förlängningen av spårväg City till centralstationen, ett projekt där Stockholms stad är medfinansiär.

I de politiska överenskommelserna både i Stockholms stad och i Region Stockholm finns skrivningar om att förlänga Spårväg City till Norra Djurgårdsstaden, så det är sannolikt att en överenskommelse om finansiering av en sådan förlängning görs under denna mandatperiod. Dessutom höjs trängselskatten den första januari 2020 höjs trängselskatten.

Köpenhamn
Köpenhamn betraktas enligt vissa som ”Europas gröna huvudstad” och skälet är att man utvecklar staden i en riktning som inte skadar naturen. Köpenhamn är också den stad där antalet cyklar överstiger antalet bilar. Detta bidrar till att man kan minska utsläppen av koldioxid och att färre människor blir sjuka.

Köpenhamn har också målsättningen att bli världens första kolneutrala huvudstad till 2025. En annan åtgärd är att alla bussar som går i stadstrafik ska bytas ut mot bussar som ska gå i el-drift.

Madrid
Såvida du inte bor i centrala Madrid så kommer det inte bli lätt att köra där längre. Redan i november 2018 lanserade myndigheterna restriktioner i stadskärnan för att tackla problemen med luftföroreningar och ökande trafikproblem. Äldre fordon, som släpper ut stora mängder avgaser är förbjudna men eldrivna bilar är fortfarande tillåtna men det finns undantag. Boende i området och personer med handikapp har fortfarande tillstånd att framföra fordon som släpper ut för höga
mängder otillåtna avgaser liksom utryckningsfordon typ ambulanser, brandbilar och polisbilar. Taxibilar som drivs med bensin eller diesel får fortfarande köra i innerstadsområdet om de är relativt nya. När de nya bestämmelserna trädde i kraft minskade trafiken snabbt med 32 procent. Inspirerade av framgångarna beslöt den spanska regeringen i slutet av 2018 att förbjuda bilar som inte har ett nollutsläpp från stora centra i hela landet.

Madrid var en av de första städerna i Europa att lansera den här hårdare lagstiftningen för att minska utsläppen och minska trafikköerna när den infördes 2018. Alla fordon som registrerades före 2000 och dieseldrivna som registrerades före 2006 får inte längre köra i innerstadsområdet såvida inte förarna själva bor där eller är befriade från förbudet av andra skäl. En annan målsättning är att minska utsläppen av kvävedioxid med 23 procent fram till 2020.

London
I takt med att London fortsätter att växa under de närmaste decennierna kommer drygt 1000 00 människor att tvingas pendla till London City. Om alla dessa människor skulle behöva köra bil till sin arbetsplats skulle det bli svåra trafikförstörningar. För att tackla problemen med tillväxten av fordon och luftföroreningar har staden redan lagt fram en plan som ska göra Londons gator antingen helt bilfria eller att prioritera fotgängarna vilket skulle innebär att bilisterna skulle tvingas ta hänsyn till fotgängarna. Myndigheterna vill också bygga ut cykelbanor på de flesta större gatorna i London. Och på de gator där biltrafiken är tillåten vill man sänka hastigheten för bilar till 25 km i timmen. Det är den senaste åtgärden för att minska trafiken. 2003 införde man en avgift som bilisterna tvingades betala om de körde in i city under högtrafik.

Oslo
I den norska huvudstaden Oslo har tidigare parkeringsutrymmen förvandlats till cykelfiler och små oaser. I början av 2019 hade fullmäktige Oslo tagit bort drygt 700 parkeringsplatser i ett försök att förmå människor att inte köra bil till de här områdena. På vissa platser har byggt ut antalet laddningsstationer för el-bilar och mer parkeringsplatser för handikappade personer.

Samtidigt har Oslo förbättrat kollektivtrafiken och byggt ut cykelbanorna. Målsättningen är att minska föroreningarna samtidigt som man bättre utnyttjar det offentliga utrymmet. “Städer som Oslo har i årtionden har byggts för bilister men det nu är dags att ändra på det”, säger, Oslos biträdande borgmästare Hanne Marcussen. “Jag anser att det är viktigt att vi alla funderar över vilken typ av städer vi vill bo i. Jag är säker på att när vi försöker föreställa oss vår drömstad, så skulle det inte vara en stad med avgaser, trafikstockningar eller gator med parkerade bilar”, säger hon vidare.

Paris
Under 2017 stängde man av all biltrafik på en hårt trafikerad led utmed floden Seine och förvandlade den till en gågata och en park. Det är ett inslag i myndigheterna pågående arbete med att minska avgaserna genom att reducera trafikflödet. I Paris har man också beslutat att begränsa antalet äldre bilmodeller som släpper ut mycket avgaser från att komma in i stadskärnan på vardagar.

Bilar som är registrerade före 1997, får inte köra på Paris gator på vardagarna och paradgatan Champs-Élysées kommer att vara stängd flera dagar i månaden. Och från och med 2024 kommer alla bilar som drivs med diesel att hindras från att köra in i stadskärnan och från och med 2030 kommer det att bli totalstopp för alla bensindrivna bilar.

Cykelbanorna kommer att fördubblas till 2020 och dieseldrivna fordon kommer att förbjudas i Paris 2025.

Buenos Aires
På en av den Argentinska huvudstadens stora boulevarder fanns det förr ett tjugotal filer för biltrafiken men sedan ett par år har filerna i mittstråket gjorts om till renodlade bussfiler.

När Buenos Aires genomförde förändringarna för några år sedan minskade pendeltiden dramatiskt. Man gjorde då också om vissa stråk till gågator medan andra prioriterades för fotgängare på så sätt att man sänkte hastigheten för bilar till 10 km i timmen. Sedan dess har Buenos Aires fortsatt att bygga ut antalet gågator i andra områden och därmed göra staden säkrare för fotgängare.

Seoul
Under det första året efter det att den sydkoreanska huvudstaden byggde om en motorvägsöverfart till en gångbro 2017, har drygt tio miljoner människor använt sig av den. Dessutom har affärsverksamheten ökat med 42 procent i området. Och nu planerar fullmäktige i huvudstaden att bygga ut antalet gågator. En del trafikfiler på de största gatorna kommer att göras om till cykelbanor och bussfiler. Seoul kommer vidare att införa fler nya eldrivna bussar och räknar med att ha omkring 3 000 i trafik redan 2025. Samtidigt kommer man att planera för flera nya busslinjer för att uppmuntra invånarna att välja bussen före bilen. Man kommer vidare att införa ett system som kommer att hålla de fordon som släpper ut mest avgaser borta från stadskärnan och redan 2020 kommer bara eldrivna bilar att tillåtas i stadskärnan.

Peking
För att minska trafikstörningarna och avgaserna har myndigheterna i Peking stängt av 23 stora gator för all biltrafik för bilar som inte hör hemma på den adressen. Andra kinesiska städer har också har också gjort inskränkningar när och var folk får framföra sina bilar. I ett nytt distrikt i staden Xiong´An har myndigheterna övervägt att förbjuda privatbilister och endast beviljat tillstånd till självkörande fordon som drivs med rena bränslen. Bilister som besöker områdets centrum, lämnar sina bilar på en parkeringsplats utanför och får ta sig in i centrum med buss.

Chennai
Fram till helt nyligen var det ofta flaskhalsar på shoppinggatan Thyagaraya Road i den indiska staden Chennai där bilar och motoriserade rickshaws slogs om utrymmet. Men gatan håller nu på att förvandlas till en gågata, men innan man påbörjade arbetet med den nya gågatan stängde man helt enkelt av all trafik på den planerade gågatan för att ge invånarna en känsla av hur det skulle vara ned en gågata. I närheten har man också sjösatt ett system för uthyrning av cyklar. Chennai har liksom många andra indiska städer svåra problem med avgaser som i de flesta fallen orsakats av trafiken. För två år sedan meddelade den indiska regeringen att man hade satt som målsättning att alla nya bilar skulle vara el-drivna 2030. Man har visserligen backat en del på den målsättningen men man har dock anslagit 1,4 miljarder dollar för att få igång försäljningen av el-drivna bilar och hybrider.

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter