Affärsresenären_logga_2017_svart

Krisstöden till företagen betydligt mindre än många tror

Nya beräkningar visar att stöden till företagen är lägre än vad som tidigare varit känt. ”Det låter ibland som att allt går till företagen, men det är helt fel”, säger ekonomen Jonas Frycklund till fPlus (Svensk Näringsliv).

Coronakrisen slog ned som en bomb i det svenska näringslivet. För att rädda företag och jobb har regeringen presenterat en rad krisåtgärder. Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) beräknas de samlade krisåtgärderna kosta 374 miljarder kronor.
– Skattebetalarna har aldrig tidigare räddat så här många jobb, sa hon på en presskonferens nyligen.

Men enligt nya beräkningar från Svenskt Näringsliv visar det sig att stöden till företagen är betydligt mycket lägre än vad som tidigare varit känt.
– Trots att det har skett ett antal förlängningar av stöden, så bedömer vi att näringslivsåtgärderna kommer att bli billigare än budgeterat. Hittills har 87 miljarder använts, vilket motsvarar 1,7 procent av BNP. Det låter ibland som att allt går till företagen, men det är helt fel, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Dessutom betecknas ofta permitteringsstödet som ett rent företagsstöd, vilket är missvisande, menar han.
– Det största stödet har varit till korttidsarbete. Det har varit en effektiv åtgärd för att rädda jobb men det fungerar i praktiken som en förstärkt a-kassa då varenda krona har skickats vidare till de anställda. Egentligen är detta inget företagsstöd, även om företagen tycker att stödet är bra.

Det finns även stora skillnader på riktade statsstöd till kommuner och myndigheter jämfört med stöden till företagen.
– Om man ger tillskott till kommuner eller ökar transfereringar till hushåll så vet man att ungefär de budgeterade beloppen går åt, säger han och fortsätter:
– Krisåtgärderna till näringslivet blir billigare på grund av att endast de företag som kan uppfylla ansökningsvillkoren till slut får pengar. Hos kommuner och myndigheter finns inga krav på prestation på motsvarande sätt.

Han menar att krisåtgärderna har medfört att Sverige lyckats undvika en konkursvåg.
– Krisåtgärderna har på det stora hela varit rätt konstruerade. Men vi har sett stora problem med tidsfördröjningar och att många företag upplevt att de varit krångliga att söka.
Siffrorna för de största posterna som gått till företagen, inklusive korttidspermitteringsstöd (Kostnad hittills i miljarder kronor):

• Korttidsarbete: 35
• Omställningsstöd: 5,7
• Hyresstöd: 1,3
• Arbetsgivaravgifter: 28
• Sjuklönekostnader: 17
• Enskilda näringsidkare: 0,3
• Summa: 87,3


Källa: Svenskt Näringsliv

Nyhetsarkiv

Senaste nyheter