Affärsresenären_logga_2017_svart

finland

På 1860-talet drabbades Finland av en svältkatastrof som ledde till att nio procent av befolkningen svalt ihjäl och dog av andra åkommor. Men Finland har inte varit utan kriser sedan dess. Sektorer som varvsindustrin, elektronikindustrin (Nokia) och träindustrin har slagit hårt mot den finländska ekonomin. Men ekonomin har också tyngts ner av EU:s sanktioner mot Ryssland som står för en stor del av den finländska exporten och delvis påverkats av Vladimir Putins sanktioner.  

För inte så länge sedan utsågs Finland till det lyckligaste landet i världen av FN-organet Sustainable Development Solutions 
Network. Tre av dess nordiska grannar – Norge, Island och Danmark – följde direkt därefter medan Sverige kom på nionde plats. 
  
Finländarna kan skryta med ett antal förstaplaceringar i olika sammanhang. På senare år har landet tilldelats pris som det mest stabila, det friaste och det säkraste av olika organisationer. Det kan vara förståeligt men i ett land där temperaturen vintertid regelbundet ligger kring 20 minusgrader och där solen knappt syns under flera månader kan man stillsamt fråga sig av vilket skäl befolkningen blir så lyckliga över.  

The World Happiness Report, som rapporten kallas, använde sig av data över hela världen som man fått från Gallup och därefter gjort en mätning.  
Forskarna försökte sedan att förklara skiljaktigheterna genom att använda sig av olika variabler som BNP per person, socialt stöd, livslängd, frihet att göra olika saker i livet, generositet och frihet från korruption. Skiljaktigheterna mellan länderna i topp är mycket små och när det gäller de fem första länderna har inte mycket skett under de fem senaste åren. Vid den här mätningen mätte man för första gången lyckan när det gällde invandrare och Finland toppade även den kategorin. Detta tyder på att lyckliga samhällen är mer villiga att acceptera och integrera invandrare. Inte överraskande var det de fattigaste länderna och de länder som skakades av  mycket våld som upplevde livet som sämst.

Det finns inga som helst skäl att fira i krigshärjade länder som Syrien och Jemen. Hemligheten bakom en finländares lycka kanske kan beskrivas på följande sätt:” Lycka är att ha en röd sommarstuga och ett potatisland.” Fri undervisning, generösa för föräldraledighet, och en vettig balans mellan arbete och fritid gör det möjligt för folk att utöva sina nöjen hur enkla de än må vara.  Drygt 80 procent av landets befolkning litar på polisen, utbildningen och sjukvården. Och tack vare den progressiva beskattningen och fördelningen av rikedomarna, är de ekonomiska skillnaderna inte så stora. Finland anses allmänt som en av de bästa platserna i världen för att vara mor och att vara en arbetande kvinna.

Även om statistiken när det gäller självmord är oroande hög i Finland, så har man lyckats få ned antalet självmord med 30 procent sedan 2000. Invandrarnas lyckorus tycks bero på Finlands starka integrationspolitik men också av det faktum att invandrare i Finland i huvudsak kommer från länder som kulturellt står nära Finland som grannländerna Ryssland och Estland.   
Rankingen levererar några överraskningar. De lyckligaste länderna är inte de som nödvändigtvis är rikast. Även om USA har fördubblat inkomst under de 40 senaste åren, tycks detta inte ha ökat folkets välbefinnande. USA hamnade på 18:e plats och Storbritannien på 19:e .   
 
 
Forskarna pekar på fetma, depression och opioidmissbruk som de viktigaste orsakerna till att en del länder hamnat långt ner på listan. Dessutom definierar människor i olika åldrar, kulturer och social ställning glädje på olika sätt.  Andra kulturella faktorer och nationaldrag kan också spela en viktig roll. Finnarna har ett ord – sisu – som betyder stoisk uthållighet och djävlar anamma.  
  
Det ansedda kreditvärderingsinstitutet Fitch 
justerade i början av 2020 sin prognos för Finlands ekonomiska utveckling. Enligt Fitch är prognosen stabil då institutet tidigare använde sig av ordet positiv. Fitch bedömer inte heller att Finland lyckas uppgradera sin kreditvärdighet från den nuvarande kategorin AA+. Moodys ger fortfarande den finländska ekonomin toppbetyget AAA, dock med negativa utsikter. Och samma sak gällde för det tredje stora kreditvärderingsinstitutet S&P.  EU räknar med en finländsk tillväxt på 0,5 procent i år, mindre än något annat land i unionen förutom Grekland.  

Teppo Koivisto, finansdirektör på det finländska statskontoret sade i en kommentar till rapporten från Fitch att det fanns två viktiga underliggande skäl till Finlands reviderade status.  
 "Prognosen för de finländska statsfinanserna är något svagare än vid den tidpunkt få Fitch gjorde sin värdering 2018.   ”Bakgrunden till detta är en svagare tillväxt. Det andra viktiga skälet är att det inte finns någon klar information när och hur Finland ska fortsätta med sina strukturella reformer”, och anspelade då på en genomgripande översyn av det sociala systemet och sjukvårdssystemet.” Misslyckandet att genomföra detta fällde den förra finländska regeringen, som leddes av statsminister Juha  Sipilä förra våren.   

Fitch tillade att den demografiska trenden i Finland ser ut att förvärra riskerna och påpekade att Finlands befolkning är den äldsta i världen efter Japan och Italien. Enligt denna utgör gruppen äldre 39,2 procent av den finländska befolkningen.  
Fitch påpekade att den nya regeringen under ledning av statsminister Sanna Marin, världens yngsta kvinnliga statsminister, har lovat att tackla problemen delvis genom att öka sysselsättningen de tre närmaste åren. Regeringen planerar vidare att investera tre miljarder euro inom utbildning, sjukvård och arbetsmarknad.  

Hon leder just nu en koalitionsregering bestående av fem olika partier av vilka fyra leds av kvinnor. Fyra av kvinnorna har inte fyllt 35 år och politiska experter i Finland säger att detta symboliserar en ny generation politiker i Finland, som i decennier haft en stark kvinnlig representation. Marin blir också landets tredje kvinnliga statsminister.   
Marin var tidigare transportminister i den utgående regeringen. Hon valdes till ny statsminister efter en turbulent vecka under vilken förre statsministern Antti Rinne avgick efter hans agerande i de postanställdas strejk.  

Marin, som är socialdemokrat, har varit ledamot av riksdagen sedan 2015.  Hon började sin politiska bana 2012 då hon valdes in i kommunalfullmäktige i staden Tammerfors i södra Finland. Senast var hon transport och kommunikationsminister i Rinnes socialdemokratiska regering.  Hon hoppade in på Rinnes post när denne tvingades till en förlängd sjukskrivning tidigare under 2019 och sedan hjälpte hon till leda sitt parti till en knapp seger i riksdagsvalet. Alexander Stubb, som var Finlands statsminister under åren 2014-2015, sade i en kommentar att ha en regering som leds av kvinnor ”visar att Finland är ett modernt och progressivt land”.  
”Jag är inte med i regeringen men jag gläds ändå åt att ledarna för de fem partierna i regeringen är kvinnor. Majoriteten av min regering var också kvinnor” sade Stubb vidare.  
   
Även om Marins nya roll har bidragit till uppmärksamhet över hela världen, sade Anne Holli, som är professor i statskunskap vid universitetet i Helsingfors, att det inte kom som någon överraskning eftersom kvinnor har haft en stark ställning parlamentet i riksdagen i årtionden.   
Vid valet 1983 fick kvinnorna 30 procent av mandaten och vid valet 2007 utgjorde mer än 40 procent av parlamentarikerna. I den mandatperiod som började i år utgör kvinnorna 47 procent av riksdagsledamöterna.  “Det är ett slags generationskifte ,” sade hon.  

Marin vann ledarskapsstriden med mycket knapp marginal och hennes kapacitet kommer att ställas på prov nu när landet väntas gå in i en period med förhandlingar med facket där det finns en potential för strejker.  
Hennes företrädare på statsministerposten, Rinne, tvingades slutligen att kasta in handduken efter det att han hade gjort kommentarer om en plan att sänka lönen för de postanställda, och hans koalitionspartner, Centerpartiet, sade att man hade förlorat förtroendet för honom.  
  
Trots hans avgång kommer koalitionspartierna att fortsätta arbetet utan några ändringar.  Det socialdemokratiska partiet kommer vid konventen i juni år att avgöra om Rinne får förnyat förtroende eller om Marin eller någon kommer att ta över. Enligt många politiska bedömare kommer Marin sannolikt vinna en strid om ordförandeposten. Koalitionsregeringen under Marin väntas även i fortsättningen att prioritera arbetet med att skapa nya jobb och arbeta för ambitiösa klimatmål. Målsättningen är att göra Finland koldioxidneutralt till 2035.  
  
Tuomas Yla-Anttila, biträdande professor i statskunskap vid universitet i Helsingfors sade vid ett tillfälle utnämningen av Marin till statsminister i Finland har ett symboliskt värde i Finland. 
 “Under en lång tid befann vi oss i en situation där det bara fanns män. Men nu finns det gott om kvinnor”, sade han och påpekade på den nya regeringskoalitionen där alla partiledarna är kvinnor.  
Han sade vidare att Marins ungdom bidrog till att hon vann slaget om ordförandeposten i det Socialdemokratiska partiet i Finland nu när det verkar gå mot en period med reformer och bort från den politik som fördes av Rinne. Han sade vidare att Marins ålder var en viktigare politisk faktor än hennes kön. 

 “Partiet ville definitivt ha en yngre statsminister. Hennes unga ålder var viktigare än att hon var en kvinna. Hon företräder en ny generation av politiker”, sade han.  
 Jenni Karimaki, en ledande forskare som arbetar för Centrum för parlamentariska studier i Åbo sade att Marin på många sätt var ett naturligt val. Hon var dessförinnan partiets förste vice ordförande och har suttit i regeringen på poster som traditionellt var en språngbräda till statsministerämbetet.  
 “ Det råder för tillfället en efterfrågan på unga kvinnor på viktiga positioner”, sade Karimaki och pekade på det faktum att många andra, unga kvinnliga politiker kom in i riksdagen vid parlamentsvalet i april förra året.  
 
TEXT: HARALD MÖLLERSTRÖM  
 
KRONOLOGI 
FINLAND 

  
  
1100-talet – Svenskar kuvar finnarna och tvingar dem att konvertera till kristendomen. 
1323 – Det territorium som idag utgörs av Finland blir en del av det svenska riket. 
1808 – Ryssland invaderar Sverige med stöd av Napoleon. 
1809 – Sverige avträder Finland till Ryssland men finnarna får behålla ett avsevärt självstyre.  
De får behålla sitt juridiska system, sin religion och behöver inte göra värnplikt i Ryssland. 
1899 - och framåt – Ryske tsaren Nicholas II påbörjar en rysslandisering av Finland, i vilket 
 ingår att finländska män måste göra sin värnplikt i Ryssland och att ryska blir officiellt språk i  
Finland. Besluten leder till en civil olydnadskampanj. 
1906 - Finland ger landets medborgare rösträtt och kvinnor rätt att ställa upp i val till offentliga 
 ämbeten, vilket gör att de blir först i Europa med det. 
1917 - Den ryska revolutionen gör det möjligt för Finland att utropa sig till ett självständigt land. 
1918 – Ett bittert inbördeskrig bryter ut som kräver omkring 30 000 liv. Ett uppror av ”de röda” 
 slås ner av den finländske generalen Carl Gustaf Emil Mannerheim. 
1919 - Finland blir republik och Karl Ståhlberg blir landets förste president.   
1939 – Andra världskriget bryter ut och Finland förklarar sig neutralt. Finland invaderas av  
Sovjetunionen under vinterkriget. 
1940 – Trots ett hårt motstånd tvingas finnarna att ge sig för den sovjetiska övermakten. 
 Vid fredsavtalet avträder Finland 10 procent av sitt territorium till Sovjetunionen. 
1941 – Tyskland angriper Sovjetunionen i juni och Finland inleder en militär kampanj för att  
ta tillbaka sitt förlorade territorium. 
1944 – Den sovjetiska armen invaderar Finland och ett avtal om vapenstillestånd  
undertecknas i september. Finland tvingas avträda ännu mer mark till Sovjetunionen och 
 betala hundratals miljoner dollar i krigsskadestånd. 
1950 - Urho Kekkonen blir premiärminister och väljs sedan sex år senare till president.  
Under honom för Finland en vänlig neutralitetspolitik med Sovjetunionen. 
1955 - Finland går med i Förenta Nationerna och Nordiska rådet. 
1973 – Ett handelsavtal undertecknas med EEC och Comecon. 
1990 – Ekonomiska svårigheter då det forna sovjetväldet och östeuropeiska marknaderna 
 kollapsar. 
1995 - Finland blir medlem av Europeiska unionen. 
1999 - Paavo Lipponens socialdemokrater kommer till makten. 
Socialdemokraten Kalevi Sorsa blir statsminister fyra gånger mellan åren 1972 och 1987. 
2000 - Tarja Halonen väljs till Finlands första kvinnliga president. 
2002 – Euron ersätter den finska marken. 
 2002 – Den finländska riksdagen godkänner med knapp majoritet byggandet av en femte 
 kärnkraftsreaktor. Det är den första i Västeuropa sedan 1991 och den första i landet på 
 30 år. Miljöpartiet De Gröna besluter sig för att lämna regeringskoalitionen i protest. 
2008 - Riksdagen godkänner Lissabonavtalet. 
2008 – En 22-årig man skjuter ihjäl elva personer, däribland sig själv, vilket får regeringen 
 att införa striktare bestämmelser när det gäller innehav av handeldvapen. 
2008 – Förre finländske statsministern Martti Ahtisaari tilldelas Nobels fredspris. 
2009 – Startdatum för kärnkraftsreaktorn OL3 skjuts fram till 2012. Projektet visar sig ha  
blivit 2,4 miljarder dyrare än beräknat. 
2010 - Finland blir det första landet i världen som ger sina medborgare laglig rätt att skaffa  
sig bredband. 
2014 – Riksdagen godkänner planer på att ett rysk-finskt konsortium ska få bygga en  
kärnkraftstation vilket leder till att de Gröna beslutar sig för att lämna statsminister  
Alexander Stubbs regering. 
2016 - Finland undertecknar ett avtal om ett närmare försvarssamarbete med USA i  
samband med en ökad oro för den ökade ryska militära aktiviteten i Östersjöområdet. 
2016 – Den finländska ekonomin verkar se en uppgång efter nästan ett decennium  
av ett svagt ekonomisk läge. 
2017 - Finland drabbas av vad den finländska polisen betraktar som sin första  
terroristattack när en ung marockansk manknivskär flera människor i den finländska  
staten Åbo. 
 2019 – Socialdemokraterna återtar makten då de går samman i en koalition med  
centern under ledning av Antti Rinne. 
2019 - Antti Rinne avgår efter det sätt på vilket han agerade i samband med 
posttjänstemännens strejk och efterträds partikamraten Sanna Marin. 
2020  - Finland drabbas av korona-viruset. 
 
 

Nyhetsarkiv

Länkar

-