StartArtikelarkivBoka flygAnnonseraOm tidningen

Bromma Airport satsar framåt

Spårväg direkt till dörren, satsning på smart it och fokus på affärsflyg. Planerna är stora för vad Swedavia presenterar som Europas modernaste cityflygplats. Affärsresenären har träffat flygplatschefen Olle Sundin som berättar om Bromma Airports totala byte av skepnad.

Av: Louise Fauvelle. Publicerad: 2012-05-29 11:48

En man med fårigt ansikte och pigga steg kommer emot mig i terminalen. Han har på sig den gula reflexjackan som är obligatorisk för alla som vistas ute på landningsbanan. Mannen presenterar sig som Olle Sundin, ler och snappar upp ett visitkort ur plånboken varefter han studerar utbudet av bakverk i terminalens enda café.

Vad rekommenderar du?, frågar han glatt den mörkhåriga kvinnan bakom disken.
Det är första gången jag beställer något här, fortsätter han, vänd mot mig.

Olle Sundin är ny flygplatschef på Bromma Airport, nordväst om Stockholm. I januari tillträdde han tjänsten men kommer fram till augusti att parallellt sköta sitt arbete som chef på Landvetter i Göteborg. Novis i flygplatssammanhang är det sista man kan kalla honom.

Sedan 70-talet har Olle arbetat i branschen och besuttit poster som chef för Division Flygplatsen inom LRF och operativ chef för Arlanda. På Bromma har han dock inte tillbringat mycket tid sedan han i 20-årsåldern tog sitt flygcertifikat här. Med en laptop under jackärmen, cappuccino och croissants i handen lämnar vi terminalen. Olle leder vägen in i byggnaden bredvid. Putsen på fasaden är fläckvis borta och trädörrarna som vi går in genom utstrålar skola från 30-talet.

När Bromma flygplats byggdes var det här charterterminalen och den byggnaden som vi lämnade var den forna hangaren. Det ser man om man tittar noga – att det är en ombyggd hangar, säger Olle och fortsätter genom den övergivna, tomma lokalen.

Med ett passerkort som sitter fast i jackan öppnar han ytterligare en gammaldags pardörr till ett rum inrett med modern konferensutrustning – ett ovalt bord, stolar och projektor. Det här är ett VIP-rum, förklarar han, lägger ifrån sig alla saker på bordet, drar av sig jackan och kopplar datorn till projektorn. Det Olle ska berätta om illustreras med fördel med hjälp av ritningar och diagram.
Den 23:e mars 1936 invigdes Bromma flygplats. Den var först i Europa med asfalterade banor, säger Olle stolt.

Dörrar, fönster och golv är bevarade i den nuvarande terminalen och i 30-talsbyggnaden som vi befinner oss i. Förändringar har Swedavia varit försiktig med – av kulturskyddsskäl. Så här gamla byggnader bär på en historia som myndigheternas regelverk är noga med att värna. Men i dagsläget är husens framtid oviss – troligen kommer de att rivas eller förflyttas.

Enligt nya myndighetsregler ligger taxibanan (där flygplanen parkerar) för nära rullbanan (där planen startar och landar). Ska man öka avståndet banorna emellan står byggnaderna i vägen. En sprillans ny terminal kommer istället att byggas ett par hundra meter bort, mot Ulvsundavägen till. Mångmiljoninvesteringen finansieras av Swedavias egen verksamhet.

Stockholms stad äger marken och Swedavia äger byggnaderna. Vi får arrendera marken med överrenskommelsen att vi skapar en miljösmart och citynära flygplats som satsar på affärsflyg.

I årsskiftet 2008/2009 hängde Brommas framtid på en skör tråd. Förhandlingarna Stockholms stad och Swedavia emellan pendlade mellan nedläggning och en helt ny flygplats. Till slut kom beslutsfattarna fram till att Stockholm måste ha två flygplatser om man ska leva upp till särskilda tillgänglighetskrav.

Som huvudstad har man ett ansvar när det gäller tillgänglighet – dels för det offentliga och dels för etablering av företag. Att det går lätt att komma till Stockholm är en förutsättning för regionens utveckling, säger Olle.

Varför kan inte företag lika gärna åka till och från Arlanda?
– Arlanda kommer fortfarande vara den stora flygplatsen för internationella resor. Bromma spelar den sekundära funktionen. Det viktigaste uppdraget kommer att vara att erbjuda affärsflyg från Stockholm för nyckelpersoner inom företag.

– Som det ser ut idag bedriver ett tiotal bolag affärsflyg på Bromma flygplats. Stockholms stad vill att den nya flygplatsen ska skapa mer utrymme för detta, vid sidan om reguljärflyg. Nuvarande terminalen är 800 kvadratmeter stor. Den nya planeras bli 20 000 kvadratmeter.
Jag är glad att våra kunder har så stort överseende för vår trångboddhet. Idag är Brommas selling point att vi är enkla, snabba med väldigt korta transporttider. Utmaningen blir att få mer yta utan att förlora smidigheten. Idag har vi en kundnöjdhet på 60 procent. Vi villa höja den till 80 procent.

Ni har sagt att målet med nya Bromma är att det ska bli mer miljösmart. En 25 gånger större byggnad måste väl rimligtvis dra mer energi än den lilla som finns idag?
– Här drar det rätt mycket genom fönsternischerna. När man idag bygger enligt greenbuilding-kriterier så tror jag säkert att den nya terminalen kommer att bli mer klimatsmart.

Du tror?
– Ja, jag är rätt övertygad om det.
Transportstyrelsen har krävt utökade hinderfria ytor, utöver landningsbanan, taxibanorna och den nya större terminalen. Därmed minskar ytan för bland annat hangarer med 40 procent. Det innebär att alla som idag har verksamhet på Bromma inte kommer att få plats. Alla kommer fortfarande att kunna starta och landa på flygplatsen men inte ha en egen hangarplats. De som petas är de som inte bidrar till Stockholms utveckling.

Affärsflyg kommer att få en egen terminal. Vi kommer att kategorisera och prioritera vilka som ska få vara där. Högst upp kommer de som bedriver affärsflyg till och från Stockholm. Längst ner hamnar de som bara flyger på sin fritid.

Spårväg till dörren
En del i visionen med nya Bromma är att resvägen till och från city ska bli smidigare. Stockholms Lokaltrafik, SL, kommer att bidra till detta genom anläggandet av en spårväg. Den ska dras från tunnelbanestationen Alvik till Bromma flygplats och vidare till Kista. Från stoppet vid flygplatsen ska det inte vara mer än fyrtio steg till den nya terminalen.

Idag är Stockholm ett trafikinferno. Du kan flyga Visby–Bromma på 30 minuter men sedan fastna i köer in till stan. En spårväg fastnar inte.
På parkeringen utanför ingången kommer mer utrymme att ges till buss och taxi – till nackdel för privatbilism. Det bygger på uppskattningen att allt fler reser kollektivt i framtiden.

Den kanske största utmaningen med bygget är tidsperspektivet. Brommas arrendeavtal med Stockholms stad går ut år 2038. Det betyder att möjligheten finns att flygplatsen inte får vara krav efter det. Därför måste Swedavia bygga en flygplats som även kommer att kunna användas till någonting annat än flygplats – kontorslokaler rimligtvis.

På den ritningen som Olle visar upp på duken i konferensrummet syns en terminalbyggnad med tre skywalks – pirer – över till ett kontorskomplex mitt emot. Än så länge är ritningen på idéstadiet. Tanken är att bygget ska påbörjas inom ett par år och stå färdigt 2018 – samma år som SL planerar inviga spårvägen.

Hur kommer resenärerna att påverkas fram till invigningen?
– Vi räknar med att vi ska kunna hantera all flygtrafik som vi har nu och dessutom klara av en liten tillväxt. Det kommer förstås krävas mycket resurser för att allt ska lira. Men redan nu kommer vi att behöva lösa en del trånga sektioner i den gamla terminalen.

Som vad då?
Resenärerna kommer att se olika typer av förändringar, som fler sittplatser i vänthallen och fler kafeteriamöjligheter. Vi ska rearrangera ytorna för att förbättra flödet i peak, när resenärer väntar vid samtliga utgångar. Idag är det väldigt trångt.

Hur ser du på möjligheten att den nya flygplatsen är omodern när den väl står klar 2018?
– Den risken tror jag är ganska liten. Det här projektet har redan uppmärksammats i Sverige och Europa. Vi kommer att jobba med spetskompetensen inom it och teknik för att ta fram lösningar i framkant.

Vilken är den största utmaningen med att jobba med projekt långt fram i tiden?
– Det är att vi inte vet hur snabbt utvecklingen går. Vi vet att de flesta väljer att checka in på nätet idag. Kanske kan det här vara den första flygplatsen i Sverige som är byggd på smart it. Det hänger på hur nytt man vågar tänka.

Hur nytt vågar ni tänka?
– Jag tror att vi vågar tänka väldigt nytt.

Text: Louise Fauvelle

Din väns e-postadress

Din egen e-postadress

Meddelande