StartArtikelarkivBoka flygAnnonseraOm tidningen

Ge rätt dricks

Att ge dricks har sina avigsidor och kan i värsta fall resultera i rena upplopp. Vad som är rätt i ett land kan vara rena katastrofen i ett annat. Men de här tipsen kostar inget.

Av: Harald Möllerström. Publicerad: 2008-06-20 15:35

Det är varje affärsresenärs mardröm när hotellets bärare dumpat ditt bagage i rummet, visat dig hur fjärrkontrollen fungerar, hur du slår på belysningen och luftkonditioneringen och sedan tittar uppfordrande på dig. I ren desperation gräver man fickan efter några sedlar och lämnar ifrån sig dem i förhoppningen om att man varken förolämpat honom eller blivit den störste bidragsgivaren till hans sons universitetsutbildning.

Om du betalar mindre än 15 % i New York så kanske inte bokningen finns där när du kommer tillbaka nästa gång. I Asien med dess mångfald av kulturer och seder kunde det förr vara rena minfältet. Idag med Västerlandets influenser även inom servicesektorn har dricks blivit accepterad.

Av alla resenärer är affärsresenären den mest utsatte. Denne upplevs över hela världen som obeskrivligt rik och alla gör allt för att komma över hans eller hennes pengar. För att uppnå detta mål finns det olika sätt i olika länder, men syftet är detsamma.

Själv gjorde jag mitt hittills enda misstag en tidig morgon för många år sedan då jag stod och väntade på en taxi utanför mitt hotell i Kapstaden. Den på gatan hopsjunkna kvinnan i trasiga kläder med ett litet barn vid bröstet gav mig i utbyte mot allmosa ett oemotståndligt anbud om särbehandling i mitt nästa liv. Min bristande insikt gjorde att jag föll till föga och tömde min ficka på växelpengar och det dröjde inte länge förrän jag nästan överfölls av andra ”behövande” som hade bevittnat det hela.. Oavsett min status i ett senare liv hade jag begått ett brott mot en av "resenärens gyllene regler vid besök i främmande land" – att inte göra dig av med växelpengarna i fickan - senare upphöjd närmast till lag i Baedekers guideböcker.

Globala strategier
Strategier av global karaktär tycks även finnas bland taxichaufförer och bärare på hotell. Det spelar ingen roll om man är i Moskva, Lissabon, Seoul eller Sydney. Den trötte resenären blir ett lätt byte för den förslagne taxichauffören redan på flygplatsen. Tusen larmsignaler borde ljuda då denne inställsamt frågar om det är första besöket. Svarar man ja
är risken överhängande för extra sightseeing eller ändrad taxa och att resan avslutas med ett yrkande på dricks.

Vana mottagare av dricks finner man t ex bland bärare, portierer, taxichaufförer och kypare. De ser din slant som rutin och i praktiken är den också ofta en väsentlig del av deras lön. Min erfarenhet är att det kan löna sig att komma ihåg de mer "oerfarna dricksmottagarna". Få skulle t ex komma på tanken att ge dricks åt hotelltelefonisten. Gör det och hon kommer att leta reda på dig var du än befinner dig. Själv minns jag ett hotell i staden Gdansk i Polen 1981. Jag var där för att skriva om
fackföreningsrörelsen Solidaritet.

De polska myndigheterna var inte roade av utländska medias rapportering och bröt med jämna mellanrum telefonförbindelserna med Warszawa eller störde samtalen. Efter att i flera timmar ha misslyckats med att få telefonkontakt gick jag ner till växeln, lade en 20-dollar-sedel på bordet och frågade telefonisten om hon kunde hjälpa mig.
Den kvällen var jag den ende reportern på plats som kom igenom.

Allmänna regler inför resan
Om möjligt, ta reda på via affärsbekanta eller vänner vad taxiresan normalt kostar mellan flygplatsen och city. Det kan bespara dig onödig sightseeing, särskilt kvällstid, och en dyrare resa.Försök också att i förväg ta reda på vad hotell- och restaurangpersonal förväntar sig i dricks. Det kan både spara pengar och bespara dig pinsamma situationer. Ju dyrare hotell desto mer dricks får du räkna med att lägga på. Med undantag av ett fåtal länder räknar personalen med att bli frikostigt belönade även för den minsta syssla.

Ha alltid växelpengar tillgängligt
Den tveklöst mest hårresande upplevelsen för den ”dricks-osäkre” resenären inträffar när bäraren eller personalen från room service dröjer sig kvar i rummet. Då förlorar de flesta fattningen, rodnar
och börjar desperat gräva i fickorna.

TIP= To Improve Promptness
Dricks kan också vara en garanti för att hotellbokningen plötsligt existerar, att taxin kommer eller att väckningen effektueras. Att uppmuntra sådant "dricksmissbruk" är givetvis förkastligt men när man anländer med jetlag i kroppen och i tidsbrist, kan det vara svårt att hålla på alla principer.

Engelskans "tip" står egentligen för "To Improve Promtness". Trögfotade byråkrater och servicepersonal i vissa delar av vår värld kan springa benen av sig för att utföra en begäran om de anser att dricksen står i proportion till arbetsinsatsen. Om man ställs inför ett moraliskt dilemma när det gäller att ge dricks till den här typen av medmänniskor, måste man fråga sig hur viktigt ens ärende är.

I muslimska länder har ordet baksheesh – "dela med dig av din rikedom” – en speciell betydelse. En av islams fem grundpelare är att ge allmosor till de fattiga. Besökare inser dock snart att ordet har en
betydligt vidare tolkning.

I Europa utsätts inte affärsresenärer för den här typen av uppvaktningar. Vi har istället utvecklat ”serviceavgiften” till ett heltäckande system som garanterar vissa yrkesgruppers dricks vare sig de gjort sig förtjänta av den eller inte.
När jag reser har jag kommit till slutsatsen att inte vara bunden till några särskilda principer då det gäller dricks. Jag föredrar att själv avgöra vem som förtjänar mina surt förvärvade slantar.

Din väns e-postadress

Din egen e-postadress

Meddelande